Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de sex skapelsedagarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Om de sex skapelsedagavne.
båda tandade hjulen i en maskin blott af en tillfällighet passa
in i hvarandra. Eller äro de kanske resultat af iakttagelser
på naturens område eller at en väl genomförd filosofisk
tankeverksamhet? Men hvilken filosof hade kunnat komma på den
tanken, att ljuset regelbundet kom och försvann, oberoende af
solen? Och om man strängt taget kunde af iakttagelser allena
draga den slutsatsen, att växtriket bort uppträda före
djurriket, hvilken erfarenhet skulle väl kunna föra någon på den
tanken, att hafsdjuren och fåglarne hade uppträdt samtidigt
samt före landtdjuren och krypdjuren; och slutligen att
människan hade följt omedelbart efter desse.
Man har påstått, att i de sex dagarnes verk råder en
förnuftig symmetri, som är tillräcklig för dess förklaring. På
första dagen ljuset; på den fjärde ljusbärarne; på den andra
vattnet och luften; på den femte hafsdjuren och fåglarne; på
den tredje jorden och växterna; pä den sjätte landtdjuren och
människan. Men hvad man än må tänka om denna parallelism,
som för att vara fullständig hade fordrat, att fåglarne allena
framträdt på femte dagen (motsvarande luftens skapelse på
andra dagen) och att hafsdjuren först framträdt på sjätte dagen
jämte landtdjuren (motsvarande åtskiljandet af vatten och
fastland på tredje dagen), öfverensstämmelsen i bela denna
anordning med den verkliga skapelseordningen fordrar, såsom vi
hafva sett, icke dess mindre en helt annan förklaring än den,
som alla rationalistiska antaganden tillsamman äro i stånd att
gifva. Vi tro oss i början af denna afhandling hafva lemnat
grunddragen till den sökta förklaringen. Man måste i den
mosaiska berättelsen erkänna en uppenbarelse, ehuru icke ord
för ord dikterad. Vi hafva verkligen här, såsom vi ända från
början förutsatt, en undervisning, som meddelats i form af
lefvande bilder, liknande de profetiska synerna. Och från denna
synpunkt finna de båda svårigheter, som vi i början omnämnt,
lätt sin lösning.
Moses talar om dagar, ehuru han borde tala om perioder
af hundratusentals år. Vi vilja icke här åberopa oss därpå,
att ordet dag i skriften ofta har en mycket obestämd
betydelse; vi vilja blott fråga: om Gud har velat visa Moses
grunddragen af de hufvudperioder, som skapelseverket i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
