Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jobs bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Jobs Bok.
sätt lära sig förstå, hvarför detta rop höjdes, och huru ett
så abnormt förhållande kunde stå tillsamman med den
gudomliga allmakten och rättvisan, dessa grundvalar för den
israelitiska monoteismen.
Obestridligt är, att det under inflytandet af Salomos snille
hade vid hans hof bildat sig en moralfilosofisk skola eller
vishetsskola, och att detta var en ny företeelse i Israel. Medan
de levitiska inrättningarna utöfvade sin oafbrutna verksamhet,
och de mosaiska lagbuden mer och mer tryckte sin prägel på
folkets lif, erforo de kraftigare andarne, och i spetsen för dem
konungen själf, ett behof att djupare intränga i kännedomen
om de gudomliga och mänskliga tingen. Uti israeliten sökte
man dä människan; under den mosaiska lagen ville man
återfinna sedelagens allmänna grundval, hvars mest fulländade
uttryck den är. Sä kom man till detta vishetens begrepp,
som är det gemensamma draget i ordspråksboken, Jobs bok
och predikareboken. Hon framträder personifierad i
ordspråksbokens 8:de kapitel. Visheten, d. ä. enheten af det
gudomliga förståndet och den högsta godheten, framställes där såsom
det främsta föremålet för den gudomliga kärleken; Gud älskar
sig själf i henne. Hon är verldens skapande och ordnande
princip; hon har påtryckt alla verldsaltets varelser sin
gudomliga prägel; hon har sin lust icke blott i hebreerne, utan i
alla människors barn*). Att läraktigt underkasta sig detta
högsta förstånds lagar, det är människans hela vishet; att
motsätta sig dem, det är dårskapen, d. v. s. olyckan, blifven till
ett med synden.
Detta är den nya åskådning, som Salomos snille
framkallade i Israel, den intellektuela och moraliska medelpunkt,
som hans mäktiga ande skapade. Han arbetade icke ensam i
•denna anda. Hvarje snille tyckes äga den gåfvan att kunna
elektrisera sitt tidehvarf och uppväcka omkring sig en mängd
likartade förmågor. Liksom Alexanders och Napoleons
personligheter framkallade1 en hel generation härförare af första
•ordningen, på samma sätt såg sig Salomo, den vise i särskild
mening, snart omgifven af en hel akademi af tänkare och skrift-
*) Ordspv. 8: 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
