- Project Runeberg -  Bibliska studier / 1. Gamla Testamentet /
130

(1884) [MARC] Author: Frédéric Godet Translator: Anders Neander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jobs bok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

Jobs Bok.

lösa frågan på grund af en dylik antydning är verkligen att
fatta den från dess obetydligaste sida.

Det antagandet åter, som förlägger författandet af Jobs
bok till ännu senare tider, till Jeremias’ eller till och med till
det persiska herraväldets tid (Yatke), synes oss Renan hafva
behandlat fullt rättvist. Knappast kan man begå en gröfre
literär anakronism. "Språket i Jobs bok är den klaraste, den
mest valda, den mest klassiska hebreiska." Huru är det då
möjligt att göra denna skrift till en produkt af förfallets tid?

Skulle det väl tillåtas mig att, sedan jag nu fört Jobs
bok till Salomos tid i allmänhet, våga en mera bestämd
gissning? Det är fråga om författarens person. Bland de vise,
som bildade det andliga ridderskaps runda bord, vid hvilket
konung Salomo intog högsätet, nämnes Heman, en af Davids
tre öfverste sångmästare. Vi äga af denne Heman en psalm,
den 88:de, hvilken erbjuder högst anmärkningsvärda likheter
med Jobs bok; dessa likheter äro så betydande, att man, sedan
uppmärksamheten en gång blifvit fäst vid detta förhållande,
icke kan undgå att fråga sig, om icke den namngjfne
författaren till den lilla skriften också skulle vara den onämde
författaren till den stora. Så sjunger psalmisten:

. . . Mätt af olyckor är min själ,

Och mitt lif är hardt nära de dödas boning.

Jag är aktad dem lik, som nedfara i grafven:

Jag är såsom en hjälplös man;

Såsom de döde öfvergifven,

Såsom de slagne, som i jorden ligga,

Hvilka du ej mera ihågkommer,

Och som äro afskilde från din hand.

Du har sänkt mig i djupaste graf,

I mörka rum, i hafvets djup.

På mig din vrede tynger,

Med alla dina böljor trycker du mig.

Hvem skulle ej tro sig här läsa ett af Jobs klagorop
under hans stunder af vemod och undergifven smärta?
Psalmisten tillägger:

Du har från mine förtrogne mig fjärmat.
Mig gjort till styggelse för dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibstud/1/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free