Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jobs bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Jobs Bok.
fader är rättvis! — Det är sant; jag förstår icke hans
handlingssätt. Jag vädjar till honom själf, som bättre känner till
saken.
Hans bröder misskänna honom dock alltmer och lägga
till sina förra misstankar anklagelsen för okufligt högmod.
Sålunda har Job intet att ställa emot sina vänners bevis
och slutsatser. Han äger ingenting annat än sitt samvetes
goda vittnesbörd. Men detta är honom nog. Det är den
klippa, mot hvilken alla de beskyllningar, för hvilka han är
föremål, krossas, jämte själfva den grundsats, hvarpå.de stödja
sig, den stränga vedergällningens grundsats. Må man därför
icke i hans yttranden söka en sträng logisk följdriktighet, lik
den som råder i hans vänners tal. Hans synpunkt innefattar
två hvarandra motsägande element: läran om vedergällningen,
hvilken synes äfven för honom oskiljaktig från tron på Guds
rättvisa — och hans samvetes oryggliga vittnesbörd, som högt
inlägger en gensaga mot denna lära. Häraf hans förvirring.
Det är icke det goda och det onda, som kämpa inom honom:
det är det goda och det goda, Guds rättsvisa, den hans
samvete intygar, och hans relativa oskuld, hvilken icke mindre
afgjordt bekräftas af samma heliga inre stämma; sålunda ser
hans förstånd sig nödsakadt att antingen förklara sitt samvetes
röst för falsk, om han ännn vill stå fast vid Gud, eller förneka
Gud, om han vill hålla fast vid sitt samvetes intyg. En
förskräcklig belägenhet, som just bildar höjdpunkten i den
pröfning, för hvilken han utan sin vetskap är föremål. Detta sedliga
läge är den episka konstens mästerverk. Hvad är Akilles’ vrede
öfver en fången qvinnas bortförande i jämförelse med denna
Jobs inre kamp; hans sönderslitna samvete kan icke gifva Gud
äran, utan att förneka sig själft?
Därför liknar hans tal ryckningarna hos en febersjuk.
Men midt ibland dessa skenbart osammanhängande klagorop
märker man en följd af intryck, som äga en beundransvärd
psykologisk sanning.
I första afdelningen uttrycker han den smärta, som hans
vänners hållning förorsakar honom; han liknar den vid en
bäck, på hvilken karavanen räknat, men som befinnes uttorkad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
