Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höga visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Höga Visan.
bakom förhänget; läsaren måste gissa sig till det. Ewald har
inlagt stor förtjänst därutinnan, att han i höga visan uppvisat
en fortlöpande handling, en allt häftigare strid, som finner sin
lösning. Vi tro, att man måste gå ett steg längre och i
denna historia se en liknelse, i detta yttre drama, som
upprullas framför oss en gåta, som läsaren fått till uppgift att lösa.
Det är icke utan afsigt, som jag här använder uttrycket
gåta. Höga visan är, om jag icke bedrager mig, i själfva
verket en gåta, icke blott på grund af den svårighet, som den
alltid medfört för dem, hvilka sökt förklara den, utan äfven
till själfva sin natur och med afseende på den tanke, som
föranledt dess författande.
Det fans en tid, då gåtan tyckes hafva intagit förnämsta
platsen i literaturen. Under det David, stridens och lidandets
man, regerade, författade man psalmer; den poetiska
inspirationen gaf sig uttryck i bön under nöden, i tillbedjan efter
befrielsen. Vid Salomos, fridens konungs tid, då intet störde
hjärtats och andens ro, hängaf man sig åt begrundningar,
iakttagelser, betraktelser och förtroligt samtal; man gaf fritt lopp
åt det andliga arbetet, ja dref det rent af till ett slags
snillelek. Så blifver ofta förhållandet under tider, då samhället efter
stora kriser, som upprört den mänskliga själens djup, återtager
sitt lugn, och då den enskilde återgår till sitt arbete och sina
studier. Man lefver mindre med Gud, mera med människor;
man beder mindre, men talar mer.
Då drottningen af Saba kom till Jerusalem för att beskåda
Salomos härlighet och njuta af hans vishetsläror, så fann hon
synnerligt nöje i "att pröfva honom med dunkla frågor" (chidoth;
ordet betyder egentligen gåtor) och Salomo, berättas det,
svarade på allt: "Intet var, som blef fördoldt för konungen,
det han icke uttydde för henne"*)..
Hvad äro då ordspråken, dessa korta satser, af hvilka
Salomo enligt i Kon. 4: 32 författat tre tusen? De flesta
af dessa utsagor hafva till ändamål att uppvisa en analogi
emellan ett sakförhållande i den fysiska verlden och en mot-
») 1 Kon. 10: 1—3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
