Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höga visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föregående tolkningsförsök.
177
ligt Ewald, äro de hederlige landtman "representanter för den
eftertänksamma och beräknande känslan af familjens ära".
Enligt Renan är denna lilla syster Sulamit själf; enligt
Ré-ville är det hennes yngre syster; enligt Ewald är det en
syster till någon landtman. Alla dessa skilda tolkningar gifva
tydligt vid handen, att vi befinna oss inför en verklig gåta.
Men då man öfvergår från gåtan om den lilla systern till
den om de båda vinbärgen, så kommer man, såsom Quinet
skulle säga, riktigt in i Erbeus’ mörker. Sulamit säger:
"Salomo äger en vingård vid Baal-Hamon. Den vingården har han
lemnat ut åt vaktare, af hvilka hvar och en betalar tusen siklar för dess
frukt. Min vingård, som är min, den vill jag själf vakta. Dig, Salomo,
unnar jag dina tusen siklar ooh de tvåhundra åt dem, som vakta dess
frukt".
Vi tro icke, att någon skall kunna neka, det vi befinna
oss inför en formlig gåta, hvars lösning sammanhänger med
förklaringen af ett liknande ord i diktens början (1: 6):
"Min moders söner, på mig vrede vordne, satte mig till
vingårds-vakterska; min egen vingård, den vaktade jag ej".
Hvilken är denna Salomos vingård? Och hvilken är
framförallt Sulamits? 1 hvilket förhållande stå de till hvarandra?
Hvad beteckna dessa tusen silfverpenningar, som Salomo
betalar sina vaktare? Hvad den liknande summa, som Sulamit
förbinder sig att fritt betala honom för sin egen vingård,
under det hon förbehåller allenast tvåhundra siklar åt de
vaktare, åt hvilka hon anförtrott den? Så många tolkare, så
många tolkningar. Hvad Réville vidkommer, så afstår han
stillatigande från hvarje lösning, i det han icke upptager detta
särskilda drag i taflan.
Vi hafva redan talat om den fjärde gåtan, den älskades
flykt, och visat, huru den bringar uttolkarne till förtviflan.
Vore det nu förvånande, om en dikt, som slutar med fyra
gåtor, själf skulle i sin helhet vara en stor gåta? Utom de tre
tusen ordspråk, som Salomo författat, tillägger honom historien
ett tusen och fem sånger. Kunde icke höga visan vara den
märkligaste af dessa lyrisk-dramatiska dikter, hvilka dels
ut-sprungit från denne konungs egen ande, dels från den krets af
Godet, Bibliska studier 1. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
