Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höga visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Höga Visan.
snillrike tänkare och skalder, som omgåfvo honom? Om så
är, skola vi icke längre behöfva förundra oss öfver den gåtlika
gestalt, som denna dikt under dylika förhållanden fått. Och
vi skola äfven finna ett medel att pröfva den lösning på gåtan,
som vi hafva att föreslå. Gifver denna lösning på samma
gång ett svar på den allmänna gåtan och på de fyra särskilda
gåtor, som bilda bokens afslutning? . . . Den dag, då en
sådan lösning framlägges, har sfinxen intet annat öfrigt att
göra än att störta sig i hafvet.
II.
Vi vilja nu öfvergå till en undersökning af skaldestyckets
särskilda delar.
Ewald har indelat det i handlingar och uppträden; Eenan
har likaledes offentliggjort det i en form, som liknar våra
teaterstycken. Denna åsigt synes vid första anblicken stå i
motsägelse med de gamles uppfattning, de räknade nämligen höga
visan till den lyriska diktarten. I verkligheten är detta
skaldestycke på samma gång idylliskt och dramatiskt. Och denna
blandade karaktär bör icke förefalla oss öfverraskande. Är icke
kören i det grekiska lustspelet och sorgespelet en qvarlefva af
denna ursprungliga lyriska form, från hvilket dramat
ögonsken-ligen utgått? Den lyriska poesien gör ideerua till personer,
söker ombilda dem till lefvande väsen*). Från denna bildliga
personifikation af idealet till dess uppträdande såsom verklig
person på skådebanan, där dramat spelas, är blott ett steg,
och detta steg har bildat öfvergången från den lyriska till den
dramatiska diktarten. I höga visan gripa vi denna ombildning
på bar gärning. Ännu är det ode, sång, och dock redan dialog,
handling. Lyran sittrar, men på skådebanan. Den lyriska
känslans liflighet höjer sig här till det dramatiska skapandets
kraft. Detta liknar på sätt och vis hvad en af våre kritiker
uttryckte på följande sätt: "den dramatiske skalden bör hafva
*) Man påminner sig ’la Messénienne", där skalden låter på en
improviserad lyrisk scen fältslagen vid Arcole, pyramiderna och Waterloo
uppträda och tala såsom tre lefvande personer, såsom tre systrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
