Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höga visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dess innehåll.
181
förskräckliga verkligheten; och liksom för att hålla vid makt
denna lek af hennes inbillning, uppmana de henne att
verkligen drifva sin lilla hjord af getter till betesmarkerna på
bärgen, om hon är nog enfaldig att föredraga en herdinnas
lott framför den att vara den lysande härskarens älskade:
"Om du ej bättre vet, du skönaste bland qvinnor, så gå i
fårahjordens spår och valla getter på dina herdars betesmarker".
Här börjar ett nytt uppträde. Salomo träder in i salen.
Han vänder sig själf till den unga flickan och betalar henne
sin tribut af beundran; men hans häftiga språk är ett af
jordens stores, som tro sig med groft smicker lätt kunna blända
en fattig landtflicka:
"Vid ett mitt sto för Faraos vagnar jag dig mitt käresta liknar.
Sköna äro dina kinder, med smycken prydda, din hals med halsband utaf
perlor".
Till loforden tror han sig böra äfven lägga löften. Men
han pålägger sig icke därvid stora omkostnader:
"Jag vill göra dig smycken af guld med silfverpunkter på".
Då Sulamit hör detta språk, som upprör henne, samlar
hon sig och säger till sig själf, att hon i just det ögonblick,
då konungen så talar till henne från divanen, hvarpå han satt
sig, blott andas kärlek till sin älskade:
"Så länge konungen sitter på sin divan, sprider min nardus sin
vällukt. Ett myrraknippe är för mig min vän, af mig i barmen buret.
En cyperklase är för mig min vän från vingårdsfälten i Engedi".
Salomo svarar:
"Si skön är du, min älskade, si skön är du; dina ögon äro
dufvo-ögon".
Sulamit vänder sig allt mera lifligt till den, som hon
älskar, med ett eko af de loford, Salomo slösar på henne:
"Si skön är du, min vän, och täck".
Redan tror bon sig förflyttad till hans sida:
"Vår säng är den gröna marken. Af cedrar äro bjälkarne i vårt
hus, och våra panelningar äro af cypresser. Jag är en lilja från Saron,
en blomma från dalarne".
Härmed har hon tämligen tydligt sagt, att hon föredrager
den gröna gräsmattan och skogens skugga framför de gyllene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
