Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höga visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dess innehåll.
187
stickadt", pä samma sätt som Ëenan gjort, då han återgifver
satsen sålunda: "i midten glänser en skön qvinna, utvald bland
Jerusalems döttrar". För att erhålla denna tanke, som för
öfrigt omöjliggöres af det enda sakförhållande, att Sulamit icke är
af Jerusalems döttrar, måste man pressa det hebreiska uttryckets
betydelse. — Hvad har försiggått mellan denna akten och den
föregående? Hade Salomo då han mötte ett så afgjordt
motstånd hos den unga qvinnan skickat henne hem till sin moder?
Och har han nu en andra gång låtit hämta henne i detta
lysande sällskap i förhoppning om, att den kungliga prakt, med
hvilken hon fördes tillbaka, skulle blända hennes hjärta och
bereda honom den seger, som han ännu hoppas tillkämpa sig?
Detta antagande synes oss naturligare än det, att Sulamit skulle
efter det föregående exstatiska tillståndet hafva qvarblifvit i
palatset; huru skall man i detta fall förklara det följe, som
nu ledsagar henne dit?
Med 4: 1 börjar det andra uppträdet, samtalet mellan
Salomo och Sulamit:
"Si skön du är, min älskade, si skön du är!"
Detta är ett upprepande af 1: 15. Därpå beskrifver
konungen med hänförelse hennes skönhet (v. 1—5). Sulamit
afbryter honom, liksom hon förut gjort 1: 12 och 16. Hon
hoppas, att hon, då aftonen kommer, skall kunna fritt bestiga
myrrabärget och rökelsekullarne, där hennes vän vallar sin
hjord. Salomo svarar med allt mera lidelsefulla uttryck.
Syftar han väl i de följande orden på Sulamit, som från
palatsets tron, hvarpå hon sitter, skickar honom stolta blickar,
eller efterhärmar han icke fastmer herdens språk, som i 2:
14 hade jämfört Sulamit med en dufva, som döljer sig i
klippremnorna?
"Kom med mig från Libanon, min brud, med mig från Libanon,
från Amanas topp, från Senirs och Hermons höjder, från lejonkulorna, från
Leopardsbärgen*). Se på mig, du har tagit mitt hjärta, min syster, min
brud, du har tagit mitt hjärta med ett af dina ögonkast och med en
lock, som fladdrar från din hals".
Hans lidelse upplågar mer och mer. Från hans läppar
flyter den såsom en eldström. Sulamits hjärta hängifver sig
*) Salomos tron var omgifven af lejon af gediget guld. (1 Kon.
10: 19-20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>