Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höga visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
Höga Visan.
från Mahanaim ?" Härmed syftar hon på den dans, som hon
själf vill utföra. Renan antager, att Mahanaim skulle hafva
varit en stad, ryktbar för detta slags nöjen. Här skulle man
sålunda hafva infört ett slags balett såsom mellanspel i den
opera, hvars text höga visan var. Men detta mellanspel står
icke i något samband med dikten. Det skulle utan ändamål
vända läsarens uppmärksamhet från den hjältinna, som är
handlingens medelpunkt. Och hvilken betydelse skall man
kunna gifva denna fyra gånger upprepade och helt tydligt till
Sulamit riktade uppmaning: vänd åter! Vidare är det
omöjligt att öfversatta: "framför en dans;" texten säger:
"såsom en dans". Slutligen har Renan den största svårighet att
återkomma till Sulamit, som han sålunda öfvergifvet. Den
svärmiska beskrifning, som följer 7: 1—9, skulle blott kunna
syfta på bajaderen. Först i v. 10 skulle Sulamit åter taga
till ordet, för att ånyo draga uppmärksamheten till sig! Detta
är nog många, ja alltför många osannolikheter.
Réville föreslår efter E. Meier en förklaring, som är ännu
mindre hållbar. Desse bägge författare öfversatta 6: 12 på
följande sätt: "jag vet icke, huruledes mitt hjärta förde mig
så långt bort från mitt tappra folks hästar (Meier: skaror)",
d. v. s. efter dessa båda författares åsigt: "så långt bort från
mina tappre medborgare", från de tappre ynglingarne i Sunem
(eller Sulem), hvilka nog skulle hafva vetat försvara henne
mot Salomos folk, om hon icke så långt aflägsnat sig från
sin boning. I det fvrfaldiga: vänd åter, som riktas till
Sulamit, uttrycka desse unge landtmäu sin längtan efter deras
sköna medborgarinna, som försvunnit ur den glada ringen.
Väl medgifver Réville själf, att desse sulemitiske ynglingars
plötsliga uppträdande på skådeplatsen är "emot all
sannolikhet". Men för att urskulda författaren antager han, att
denne här velat framställa en eko-scen (de fyra "vänd åter").
Men ett ännu svårare fel är det i hvarje fall att öfversatta:
"långt borta från hästarne eller vagnarne", Réville synes
vilja genom denna tvungna öfversättning gifva oss en
ersättning för ändringen af "fly" till "vänd åter" i diktens sista
vers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
