Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höga visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
Höga Visan.
nya arbete höga visans författande till långt efter fångenskapen,
vid tidpunkten för det grekiska herraväldet i Palestina. Han
stöder denna åsigt på vissa bruk och vissa uttryck i dikten,
som tyckas vara af grekiskt ursprung. Men bevis af denna art
äro tämligen osäkra, såsom Kenan uppvisat med afseende på
några uttryck, dem man ansett lånade från grekiskan*). Långt
före Alexanders tid ägde så betydande förbindelser rum mellan
österlandet och vesterlandet, att det icke är antagligt, att de
olika folkens seder och språk kunnat bevaras fullkomligt fria
från all uppblandning. Man gör därför klokt i att se sig om
efter mera omedelbart vissa kriterier. Det bevis, som Renan
å sin sida anför, har, om det noggrannare undersökes, icke
någon afgörande betydelse. Visserligen har Tirsa, såsom denne
lärde säger, icke kunnat omnämnas på detta sätt efter den
angifna tidpunkten, enär den efter nämda tid försvinner ur
historien; men den har fullkomligt väl kunnat det före besagda
tidpunkt. Tv hvad hindrar väl, att en stad anföres såsom
exempel för sin skönhets skull’ innan den fått heder och
värdighet af hufvudstad? Och tyder icke just dess upphöjelse till
denna värdighet på, att den redan förut ägde några särskilda
företräden? När alltså det norra rikets förste härskare valde
Tirsa till hufvudstad, en värdighet, som den bibehöll ända till
Omris tid, då den blef detroniserad af Samaria, så är det
antagligt, att anledningen till detta val var dess företräde framför
alla andra städer i de tio stammarnes rike. Detta är nog för
att rättfärdiga höga visans ord, som just med afseende på
stadens skönhet gör den till Jerusalems medtäflarinna. Och då
öfverskriften själf gör höga visan till en skrift af Salomo, så
betygas därigenom, att den författats under denne konungs
tidehvarf. Och denna uppgift finna vi bekräftad af flere från
boken själf hämtade grunder.
Den första är den, som Delitzch framhåller i följande ord:
"Höga visan rör sig i den salomonska tidens förhållanden med
en säkerhet, som man blott kan vänta sig af en liktidig skald,
ooh som åtminstone berättigar till den slutsatsen, att han icke
stod den salomonska tiden alltför fjärran. Beskrifningen på
*) Sid. 109— 111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
