Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höga visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dess ursprung.
219
Saloraos bärstol och säng (3: 6—10), på Davids torn (4: 4),
de från elfenbenstornet och libanonstornet lånade bilderna (7:
5), — allt detta häntyder på en i den salomonska tiden
hemmastadd skriftställare’’*).
Om i vår tolkning, jag vill icke säga i enskildheterna,
utan i uppfattningen af dikten i dess helhet, ligger någon
sanning — och det synes mig, som om förklaringen af gåtan om
de båda vingårdarne (8: 11, 12) näppeligen skulle tillåta något
tvifvel i detta afseende — så är tiden för denna skrifts
författande af just detta sakförhållande likaledes faststäld. Höga
visan är ett bakslag af den djupgående rörelse, som
konungadömets upprättande och folkets och landets skattbeläggning
under en synlig härskare frambragte i Israels medvetande.
Den israelitiska monarkien, Samuels, Sauls och Davids verk,
är uppenbarligen något helt nytt. Man hade i första
ögonblicket med hänförelse hälsat den; men sedan den första
förtjusningen gått öfver, vaknade medvetandet om folkets
ursprungliga oberoende. Man började göra sig reda för följderna af
denna omhvälfning och söka en lösning på de allvarliga frågor,
som med anledning däraf framstälde sig rörande nationens
framtid.
Det finnes intet större verk, vare sig lyriskt, episkt eller
dramatiskt, som icke har sin grund i en djupare andlig
skakning, är ett minnesmärke efter tidens allvarligare sträfvan.
En författare skapar för sitt tidehvarf och tidehvarfvet skapar
genom författaren.
Hvad författaren angår, så hafva de gamle judiske lärde,
desse vidt förfarne män, som namneligen i frågor rörande de
kanoniska skrifterna aldrig handla oöfverlagdt, icke utan
allvarliga skäl tillagt Salomo själf författareskapet till höga visan.
"Sångernas sång af Salomo" är en så mycket märkligare
öfverskrift, som den tyckes ställa sig i strid med diktens
innehåll, isynnerhet om Ewalds eller vår tolkning är den riktiga.
Och dock är det ett faktum, att om det tillkommit någon
israelitisk skriftställare att framställa den store konungen i den
dager, hvari ban i denna dikt framträder, så är det denne
*) Delitzsch, Das Hohe Lied, 1851, sid. 14.
«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
