Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höga visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
Höga Visan.
konung själf. Tanken på en operabuffa eller satirisk dikt,
som skulle författats i det nordliga konungariket, för att gissla
Salomo och hans lättsinniga lif, är oförenlig såväl med gåtan
om de båda vingårdarne som med höga visan i dess helhet, om
det eljest ligger någon sanning i vår tolkning. A andra sidan
skulle en medborgare från juda rike icke tillåtit sig att låta
denne konung spela den försmådde medtäflarens förödmjukande
rol. Profeterne iakttogo, trots det fria språk, som de vanligen
förde, en vördnadsfull tystnad inför Salomos storslagna
personlighet. Det återstår oss sålunda blott ett enda antagande.
Då Salomo på höjden af sin makt började betrakta sig själf i
ljuset af den högre vishet, hvaraf han varit uppfyld, så
insåg han, hvilken snara ett konungadöme, sådant som hans,
lade för det israelitiska medvetandet; och ställande sig utom
och öfver sig själf, har han med denna objektivitet, som är ett
kännetecken på snillen af första ordningen, i denna gåtlika tafla
framstält för Israel en bild å ena sidan af dess riktiga
förhållande till Jehova, den osynlige konungen, och å den andra af
de farliga förbindelser, som det numera började underhålla med
det synliga konungadöme, som på ett så lysande sätt
förverkligats i hans person. Han väljer formen af ett skådespel;
detta står i öfverensstämmelse med den själsriktning, som vi
ådagalagt hos denne konung. Innehållet gaf honom Israels
ställning i detta afgörande ögonblick. Väckelse härtill
erhöll hans tanke utan tvifvel af det kärleksäfventyr, hvars nästan
omärkbara tråd, dold som den är under diktens rika löfverk,
en skarpsinnig kritikers öga nyligen üpptäckt.
Från Salomos ungdom känna vi, så väl att "Jehova älskade
honom", på grund hvaraf profeten Natan gaf honom namnet
J ed id ja (af Jadid, älskad, och Jah, en förkortning af
Jehovah*)), som att "Salomo älskade Jehova**). Dessa båda
uttryck stå helt och hållet enstaka i gamla testamentet; den,
om hvilken de användes, kände olyckligtvis äfven på ett mindre
vanligt sätt den jordiska lidelsens eld. Följaktligen var ingen
i Israel bättre än han själf i stånd att skildra såväl den
religiösa känslans värma som den jordiska kärlekens glöd.
*) 2 Sam. 12: 25.
**) 1 Kon. 3: 1.
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
