Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg I. De fyra verldsrikena (Dan. 7) och de sjuttio årsveckorna (Dan. 9)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De sjuttio årsveckorna.
235
varon af artiklar och bindeord påtrycker detsamma en
stenhård prägel.
Ännu har ingen uttolkare lyckats tillämpa dessa ord på
makabeernes tid. 1) Uttrycken: befallningen om stadens och
helgedomens ödeläggelse och förstöring, passa icke
in på denna tid, emedan templet då väl blef vanhelgadt, men
ingalunda förstördt. 2) De sjuttio årsveckorna, eller de 490
år, hvilka enligt v. 24 utgör hela den tid, som för folket
skall förflyta ända till dess slut (v. 26), kunna icke på något
sätt förklaras i denna mening. Emellan återkomsten ur
fångenskapen år 536 och Onias’ mord år 171 f. Kr. ligga blott
365 år, icke 490. Den af ängeln angifna perioden skulle alltså
vara 124 år för lång!
Man svarar, att man icke får taga återkomsten ur
fån-Ngenskagen och Jerusalems uppbyggande såsom utgångspunkt
för den acgifna perioden, utan snarare det år, då Jeremias
uttalade profetian om dessa tilldragelser, d. ä. år 605,’
som är tiden för den märkliga profetian i Jer. 25. Från 605
till 170 är det verkligen 434 år = sextiotvå årsveckor. Men l:o
är det icke naturligt, att låta orden: "en befallning utgick,
att Jerusalem skulle uppbyggas" (v. 25), syfta på denna gamla
jeremianska profetia. Detta uttryck förklaras mycket enklare
af uttrycket i v. 22: "när du började din bön, utgick ett
ord", som eljest icke skulle få någon betydelse. Det handlar
om den gudomliga befallning att återuppbygga Jerusalem,
som Cyrus blott verkliggjorde genom det dekret, hvarigenom
han gaf Judarne tillåtelse att återvända till deras fädernesland.
(Jfr v. 1: "i första året af Darius’ regering"). Daniels böner
hafva just framkallat den bestämda befallning, hvarur Cyrus’
dekret framgått. Detta förhållande mellan v. 23 och 25
hindrar oss likaledes att antaga Hengstensbergs och Auberlens
förklaring, enligt hvilken den af Gud i v. 25 gifna
befallningen skulle hafva afseende på Artaxerxes’ dekret, hvarigenom
han bemyndigar Nehemias att gå och uppbygga Jerusalems
murar (år 455 f. Kr.). Då alltså Cyrus’ edikt, hvarigenom
han gaf sitt bifall till återvändandet*) och påbjöd templets
*) Esr. 1: 2—4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
