Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra fyra evangeliers ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"20
Våra fyra evangeliers ursprung.
Ora vi sålunda vilja tillägga dessa vittnesbörd något värde,
äro vi benägna att betrakta vårt andra kanoniska evangelium
såsom skrifvet i Rom för de kristne i denna stad och på deras
uppmaning af Markus, Petrus’ följeslagare, och i
öfverensstämmelse med denne apostels muntliga berättelser något före
förföljelsen under Neron, för hvilken han föll offer (i augusti är 64).
2) Vi hafva hört forntidens vittnesbörd; oss tillhör det
nu att undersöka och upptäcka. Den bok, hvars ursprung vi
söka, ligger framför oss och vi skulle vara tämligen oskicklige
om vi icke lyckades däri uppsnappa en eller annan upplysning
om dess uppkomst.
Först och främst vilja vi undersöka, för hvilka läsare detta
evangelium kunde hafva blifvit bestämdt. Var det måhända i
likhet med det första evangeliet bestämdt för judar eller
troende af judisk härkomst, hvilka författaren ville föra till Jesus
eller stärka i tron på honom? Säkerligen icke. Det andra
evangeliet anför nästan ingen enda profetia*). Och enär han
gifver långa förklaringar öfver judiska seder och bruk —
förklaringar, från hvilka Matteus fullständigt afhåller sig på
motsvarande ställen**) —, så måste vi antaga, att författaren till
värt evangelium skrifvit för kristne af hednisk härkomst.
Hvar skola vi söka desse läsare? I mindre Asien? I
Grekland? I Italien? Denna fråga tyckes finna sin lösning i
följande fingervisningar:
Författaren har en afgjord förkärlek för latinska uttryck,
vare sig han sätter dessa i stället för de motsvarande grekiska
uttryck, som användas af andre helige författare (så specidator
i stället för stratiotes, för att beteckna en soldat; centurion i
stället för heJcatontarkos, för att beteckna en höfvidsman; xestes
af sextarius, för att beteckna ett kärl af sex mått), eller
tillägger dem såsom förklaring af de grekiska uttrycken ("avlä,
d. v. s. prætorium). Detta sakförhållande visar, att författaren
skrifver under inflytande af en latinsk omgifning. Det händer
honom till och med en gång, att han angifver värdet af ett judiskt
*) Det enda profetiska citat i berättelsen finner man i 1: 2, 3; detta
ställe, som är hämtadt från Dan. 13: 14, är enligt handskrifterna oäkta.
Det är en inflickning efter Matteus i följd af en randglossa.
**) Jfr namneligen Markus 7: 1 — 4 med Matt. 15: 1, 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
