Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra fyra evangeliers ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Matteus-evaugeliet. 21
silfvermynt efter romersk myntfot: "två penningar, som utgöra
en kodrantes (den romerska quadransy.
Ett bevis för, att denna skrift författats icke blott i den
latinska verlden, utan särskildt för romerska församlingen,
finna vi uti lidandeshistorien. Simon af Kyrene, som bar Jesu
kors, betecknas där såsom Alexanders och Rufus’ fader.
Detta förutsätter nödvändigt, att Simons båda söner voro kända
och värderade inom den församling, för hvilken författaren
skref; man finner ingenting liknande i de andra evangelierna.
Om vi sålunda kunna ådagalägga, hvarest desse män bodde,
så lära vi äfven därigenom känna den plats, hvarest författaren
skref. Här kommer oss romarebrefvet till hjälp. "Halsen",
skrifver Paulus till församlingen i Rom, "hälsen Rufus, den i
Herren utkorade, och hans moder, som äfven är min" (Rom.
16: 13)*). Simons familj hade sålunda flyttat öfver till Rom.
Paulus, som hade lärt känna den i österlandet, sänder den sin
hälsning. Och författaren till vårt andra evangelium, som i
detta ögonblick hade inför sina ögon de qvarlefvande
medlemmarne af denna familj, kände sig förbunden att omnämna den
utomordentliga rol, som dess hufvudman hade spelat i korsets
drama. Dessa fingervisningar synas mig tillräckligt talande.
Den andra frågan är denna: ur hvilken källa hafva de i
denna skrift omtalade tilldragelserna hämtats? Härröra de från
någon legendartad tradition, som bildat sig tämligen långt
efter Jesu död, eller framgå de af berättelser från ett
ögonvittne till Jesu verksamhet?
Svaret på denna fråga tvingar sig på kritiken med en
städse växande klarhet och tydlighet. Om någon berättelse
bär prägeln af avtopsi, d. ä. af ett ögonvittnes omedelbara
åskådning, så är det framställningen i vårt andra evangelium.
Den äger den lokala färgens liflighet och de mest personliga
minnens friskhet. Antingen är den blott en skicklig
efterbildning — men den okonstlade tonen och den nästan barnsliga
enkelheten i hela skriften utesluter detta antagande — eller ock
är den ett ögonvittnes vittnesbörd. Man erinre sig penseldrag,
*) Vi hoppas i ett annat arbete kunna bevisa, att hälsningarna i
16 kap af romarebrefvet äro stälde till romerska församlingen, icke till
församlingen i Efesus, såsom man i våra dagar påstår.
G o det, Bibliska studier II. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
