Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra fyra evangeliers ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lukas-evangeliet.
33
huru det verkligen gått till vid denna skrifts författaude,
nämligen den fullkomligt olika stilen i de fyra första verserne (1:
1—4) och det öfriga af boken från och med v. 5; och detta
intyg skulle vara nog för att ådagalägga den historiska trohet,
som varit bestämmande i detta arbete. Inledningen (v. 1: 1—4)
är skrifven på den renaste och mest klassiska grekiska, en
stilart, som vi först återfinna mot slutet af apostlagärningarna.
1 alla öfriga delar af evangeliet och i första delen af
apostlagärningarna är språket mer eller mindre uppblandadt med
ara-meismer*). Denna olikhet i stil kan blott förklaras på ett
sätt: nämligen att författaren i inledningen till evangeliet och
i andra hälften af apostlagärningarna skrifvit på sitt sätt och
på sitt eget språk, medan han i det öfriga af evangeliet och
i första delen af apostlagärningarna rådfrågat eller återgifvit
skrifna urkunder, hvilka antagligen författats på arameiska eller
öfverflyttats till detta språk. Detta skulle vi för öfrigt kunna
sluta till redan af hans egen förklaring i 1: 1—2, enligt hvilken
det, då han skref, redan fans ett stort antal skriftliga
framställningar om Jesu verksamhet. Det är klart, att han hade
mer än ett af dessa verk i sina händer, och att han använde
dem vid författandet af sitt. Och dä dessa urkunder enligt
Lukas själf återgåfvo en från apostlarne sig härledande
traditionen, så borde de naturligtvis vara affattade pä det språk,
som de tolf talade, eller under detta språks inflytande. Till
och med om de redan vore öfversatte på grekiska, så måste
de dock ofelbart bära prägeln af traditionens ursprungliga
språk. Vi finna här för första gången, att någon af våra
evangelister användt skrifna urkunder. Likväl är det icke omöjligt,
att Lukas författat vissa delar blott efter de muntliga
underrättelser, som han samlat ; och detta skulle kunna förklara,
hvarför hans stil på många ställen har en mycket mindre
ara-meisk prägel än på andra.
Vid hvilken tid skref Lukas sitt arbete? De fleste
nuvarande kritiker sätta tiden för dess författande till något efter
den judiska statens undergång, emellan år 70 och 80. För
denna åsigt stöda de sig pä den i hans evangelium tydligare
*) Uttryck och vändningar, lånade från den med hebreiska språket
beslägtade arameiskan, som judarne vid denna tidpunkt talade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
