Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra fyra evangeliers ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35 Våra fyra evangeliers ursprung.
icke häri se ett nytt exempel på det faktum, som en
jämförelse mellan Matteus och Lukas hvarje ögonblick bekräftar,
nämligen att den senare flyttar de olika beståndsdelarne på deras
rätta plats, undet det att den förre ofta förenat och
sammanfört dem till ett helt, och detta emedan den ene sökte vinna
historisk noggranhet, under det att den andre fäste sig vid
läroinnehållets sanning.
Om Lukas, såsom vi på ett annat ställe sökt ådagalägga*),
hvarken haft vårt kanoniska matteus-evangelium eller vår
Markus i sina händer, sä måste hans arbete hafva utkommit
nästan samtidigt med de båda andres. I annat fall hade Lukas
utan tvifvel känt och användt dessa äldre skrifter. Denna
omständighet föranleder oss äfven att förlägga det tredje
evangeliets författande till år 63 eller 64, alltså samtidigt med
Matteus och enligt kyrkofädernas uppgifter något förr än Markus.
Icke dess mindre skulle vi — om tillräckliga bevis
funnes härför — utan svårighet kunna antaga Holtzmanns
slutsatser. Han säger: "Matteus skref omedelbart före Jerusalems
förstöring", och tillägger därefter: "blott få år måste hafva
förflutit mellan författandet af Matteus och Lukas". Denne
skriftställare tyckes förvånad öfver, att på detta sätt komma
till resultat, som fullständigt öfverensstämma med traditionens
uppgifter. Detta är verkligen en god lärdom för den nyare
kritiken, som efter att så föraktligt hafva förkastat
kyrkofå-demes berättelser slutligen finner dem nära nog i alla punkter
öfverensstämma med resultaten af dess egna undersökningar.
Kyrkofäderne voro visserligen människor, ja understundom föga
intelligente och föga bildade människor, men de voro
allvarlige, uppriktige och fromme män, af hvilka de fleste (detta var
händelsen med Polykarpus, Papias, Justinus Martyr, o. s. v.)
hafva gifvit sina lif för bekännelsen af sin tro. De kunde
bedraga sig eller bedragas; men de talade icke i vädret och
utan att hafva någon säker borgen för det, som de uttalade
om ämnen, hvilka lågo dem så nära om hjärtat.
Genom att sammanfatta alla dessa bevis kunna vi göra
oss en tämligen klar och från sanningen icke mycket fjärran
*) Jfr min kommentar till lukas-evangeliet, 2:dra bandet,
Slutbetraktelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
