Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra fyra evangeliers ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lukas-evangeliet. 37
nästan fullständiga parallelismen evangelierna emellan, hvad
den sista delen af Herrens galileiska verksamhet angår*).
Slutligen möta oss på otaligt många ställen samma talesätt och
samma uttryck.
Man har ofta menat, att dessa så påfallande likheter ägde
sin förklaring i det bruk, som den senare evangelisten gjort
af den ene eller den andre af sina föregångares skrifter. Men
huru kunde i dylikt fall denna afskrifvaremetod, som mången
gång drifves ända till den mest slafviska bokstaflighet,
plötsligen lemna rum för ett oberoende i innehåll och form, som
går ända till motsägelse, ja man skulle kunna säga till
fullständigt uppror? Huru kommer det sig, att vi jämte dessa nästan
enahanda berättelseserier finna omflyttningar, utslutningar eller
tillägg, som hos den senare evangelisten skulle förutsätta ett
utomordentligt misstroende till sin föregångares berättelse, om
han haft den framför sig? Huru skall man slutligen kunna
förklara en så betydande förändring i den allmänna planen
som den, på grund hvaraf Lukas mellan Jesu galileiska
verksamhet och hans vistelse i Jerusalem inskjuter en
reseberättelse, som omfattar tio kapitel, d. v. s. nära uog hälften af
hans verk, och som står nästan utan analogi uti de två andra
evangelierna ?
Man har i följd däraf frågat sig, om det icke, i stället
för att förklara likheten genom det omedelbara inflytande,
som en af dessa skrifter utöfvat på de andra, vore bättre att
antaga, att alla tre hämtats ur urkunder, som ganska mycket
liknat hvarandra och redan voro utbredda i kyrkan, då
evangelierna författades. Men om dessa äldre skrifter, som de tre
evangelisterne användt, voro hvarandra så lika, att det
härigenom vore möjligt att förklara deras öfverensstämmelse i ett
så stort antal uttryck och satsbildningar, huru skall man då
med samma medel kunna redogöra för de talrika och ofta så
vigtiga olikheter, som skilja dem från hvarandra? Och om
dessa äldre skrifter redan visade så betydande likheter, huru
skall man af deras bruk kunna förklara det gemensamma
användandet af de obetydligaste uttryck? Man ser, att
svårigheten blott är skjuten åt sidan.
*) Matt. 16: 13—18: 35; Mark. 8: 27—9: 51: Luk. 9: 18-50.
G ode t, Bibliska studier 11. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
