Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra fyra evangeliers ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lukas-evangeliet. 39
Den allmänna fördelningen af materialet, de redan bildade
berättelseserierna bibehöllos. Vissa grekiska uttryck utvaldes
och godkändes en gång för alla såsom en normal öfversättning
af de svåröfversättliga arameiska uttryck, som Jesus användt*).
Detta är enligt vår mening det enda medlet att förklara
den hemlighetsfulla förbindelse mellan våra synoptiska
evangelier, som sedan så lång tid ihärdigt trotsar kritikens alla
bemödanden**). Den muntliga tradition, som sålunda först
bildade sig på arameiska och sedan på grekiska språket, ägde
å ena sidan tillräcklig fasthet för att vi medelst denna må
kunna förklara de allmänna och särskilda likheter, som man
ännu märker i den trefaldiga kanoniska afrättningen af
densamma; och å andra sidan nog smidighet och böjlighet, för
att i olikheterna låta oss se en ofrivillig tillfällighet, icke en
medveten protest af den ene skriftställaren mot den andre.
Den muntliga traditionen antog blott småningom sin
nuvarande form. Antagligen började man med att uppteckna vissa
berättelser, vissa särskilda tal. Någon evangelist kunde
nämligen vilja i sitt minne inprägla innehållet af Jesu lära, eller
någon åhörare kunde vilja noggrant bevara ur hans lif något
drag, som han nyss hört berättas.
Så kom den tidpunkt, då dessa små redan talrika
skrifter förenades, så att de utgjorde samlingar af berättelser.
Dylika skrifter voro antagligen de, hvarpå Lukas syftar i de
första verserne af sin inledning***).
På dessa i sitt första stadium befintliga evangelier följde
snart de, hvilka vi nu äga, och som skilde sig ifrån de
förstnämda genom en fastare plan och genom den öfvervigt, som
en hufvudidé eller en rådande tendens, hvilken bildade
berättelsens enhet, erhöll. Man genomläse ännu en gång Lukas
inledning och säge sedan, om vår framställning af berättelsens
gång icke motsvarar den, som evangelisten själf tecknat i detta
märkliga stycke: 1) Den muntliga traditionen, sådan den ome-
*) Sà det grekiska uttrycket epiusios i fjärde bönen af Fader vår,
hvilket vi öfversatta med "daglig".
**) Historieskrifvaren Gieseler har förtjänsten af att först hafva
framhållit denna lösning.
***) Det grekiska uttryck (anatåxasthai diägäsin), hvaraf Lukas
betjänar sig, är ganska lämpligt för att beteckna dylika arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
