Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra fyra evangeliers ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johannes-evangeliet.
53
Fyra bilder utgöra hela den rikedom, som Jesus
efterlemnat åt de sina på jorden. Men de äro också tillräckliga, ty
då kyrkan betraktar dem, undfår hon genom Andens
medde-lelse hans lif, hvars drag de teckna.
Dessa fyra skildringar hafva tecknats af egen drift och
(åtminstone de tre första) oberoende af hvarandra. De
härstamma, på sätt och vis af en händelse, från de fyra
hufvud-trakter, som l:sta århundradets kyrka omfattade: Palestina,
Mindre Asien, Grekland och Italien.
Dessa fyra trakter hafva äfven bidragit till bestämmandet
af den synpunkt, under hvilken Kristus framstälts i hvar och
en af dessa taflor. I Palestina har Matteus förkunnat Jesus
såsom fulländaren af Guds heliga rike, förkunnad af profeterne
och förbidad af Israel. I Rom har Markus framstält honom
såsom den oemotståndlige eröfraren, hvilken på sin
undergörande makt grundar sin gudomliga rättighet att besitta hela
verlden. Bland grekernes ädla men svaga folk har Lukas
skildrat honom såsom den gudomlige människovännen, som åtagit
sig att fullgöra den gudomliga nådens och barmhertighetens
gärning hos den ringaste syndar e. I Mindre Asien, denna
teosofiens åldriga vagga, har Johannes målat honom såsom det
människovordna ordet, såsom det eviga lifvet och ljuset, som
nedstigit i tiden. På detta sätt har hvarje evangelist under
inflytandet af en djup medkänsla för sin omgifning framhållit
den sida hos Kristus, som bäst motsvarade hans läsares ideal.
Men å den andra sidan har äfven hvar och en evangelist
sökt genom den tafla, han tecknat, utöfva en helig dom öfver
allt orent i dessa sträfvanden, som han sökte tillfredsställa.
Matteus’ andliga och gudomliga messianism har dömt den
politiska och köttsliga messianism, som är själen i den falska
judendomen. Markus’ heliga och gudomliga romanism har brutit
stafven öfver cesarismens råa våld. Lukas himmelska atticism
har trädt i stället för den lättsinniga och förderfvade helleuism,
hvilken Paulus mötte i Aten. Och slutligen står humanismen,
Johannes’ gudomliga humanism, såsom den eviga domen öfver
den oheliga, mot Gud stridande humanismen i en verld,
förblindad af sig själf och nedsänkt i det onda.
G odet, Bibliska studier 11. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
