Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jesus Kristus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 Jesus Kristus.
91
ett anuat, som tillåter fortskridande såväl i styrka som
omfattning.
Han kände sig som Son med samma kunskap, hvarmed
Fadren själf af evighet känner honom, men — och denna
ut-blottning är grunden för alla de föregående — detta sitt
medvetande som Son, hvilket var hans ljus, lät han utsläckas i
sig, för att blott bevara sin oförytterliga personlighet, sitt jag,
begåfvadt med frihet och förstånd såsom hvarje mänskligt jag;
ty vår personlighet är skapad efter hans beläte. I kraft af
denna förnedring har ban kunnat ingå i en mänsklig
utveckling, fullkomligt liknande vår.
Se där kärlekens under, som verkliggöres af Kristi lif och
uppenbaras för oss i hans ord. Om detta under icke är
möjligt, så är Gud ofri och hans kärlek begränsad. Af hvilken
mörk makt? Jag vet det icke. Det tillhör dem, som nekat
människoblifvandet, att underrätta oss därom.
Den andra frågan, huruvida människans Son kunde
upphöjas i gudomligt tillstånd, utan att detta gjorde intrång på
hans mänsklighet, finner — om vi icke bedraga oss — sin
lösning i en annan princip, som den bibliska monoteismen har
skänkt oss: människans förmåga att ända till det absoluta
goda fullkomnas i kraft af det i hennes natur nedlagda
guds-belätet.
Men själfva förnedrings- d. v. s. inkarnationsögonblicket
var tör Jesus utgångspunkten till upphöjelsen. I samma mån
som han utvecklas såsom barn, bildar sig mellan honom och
Gud ett förhållande af den innerligaste och ömmaste art, till
hvilket vi understundom finna en aflägsen likhet hos våra barn.
Den når sin slutpunkt i det ovilkorligt framkallade utropet:
min Fader, som Jesus för första gåugen uttalar vid tolf års
ålder och som är ett ämne till förvåning till och med för hans
moder, Allt eftersom han utvecklade sig i lydnad mot sina
föräldrar, i hängifvenhet för sina bröder, i andakt och bön
och under den heliga skrifts inflytande, dess mer låter houom
motsatsen mellan hans religiösa och sedliga tillstånd samt den
syndighet, som han med smärta finner hos alla, som omgifva
honom, till och med hos de bäste, ana, att hans ställning i
mänskligheten är fullkomligt enstaka. Hatis egendomliga
karaktär blifver för honom ett stort teoretiskt och praktiskt pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
