Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jesu Kristi verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Jesu Kristi verk.
finnes någon plats för tro på möjligheten af ett slutligt straff.
Du har sålunda själf bidragit till att missleda mitt omdöme
och insöfva min vaksamhet. . Men tack vare
rättfärdighetens uppenbarelse pä korset, har ett sådant språk blifvit
omöjliggjordt för syndaren. Gud har icke förlåtit utan att
straffa, och detta straff möjliggör icke blott somligas
benådning, utan förbehåller uttryckligen åt Gud den kommande
domen öfver hvar och en, som icke mottager förlåtelsen eller
ock missbrukar den, genom att fatta den i annan mening än
den, hvari den är gifven. Gud har alltså visat sig vara rätt’
färdig, för att verkligen vara det, d. v. s. för att icke
upphöra att vara det, såsom händelsen skulle hafva varit, om han
hade handlat annorlunda. Han har visat sig rättfärdig, på
det han en dag må kunna handla såsom sådau, "på den dag,
på hvilken han vill döma verlden med rättfärdighet genom
den man, som han har därtill bestämt*).
Till orden "på det att han må vara rättfärdig" tillägger
Paulus: "och rättfärdiggöra den, som är af Jesu tro". Liksom ä
ena sidan det icke skulle vara rättfärdigt, om han förlåtit utan
att straffa, så skulle det å andra sidan blott vara rättfärdigt, om
han straffat utan att förlåta. I bägge fallen skulle uppenbarelsen
af hans sedliga väsen, som är ett af de mål, hvilka äro satta
för verldshistorien, hafva förblifvit ofulländadt. Men sedan
hans rätt en gäng blifvit erkänd af Jesus och af dem, som
tro på honom, kan Gud afstå därifrån och med rätta förklara
syndaren för rättfärdig. Ty denna rättfärdiggörelse är
icke den slutliga rättfärdiggörelsen. Det är icke den, som
öppnar för människan tillträde till härligheten, utan den, som
för henne in i nådens tillstånd och som låter henne andas
försoningens lifgifvande luft. Den slutliga rättfärdiggörelsen
förutsätter ett troget användande af denna åt den troende skänkta
oändliga nåd. Gud förklarar den syndare, som erkänner hans
rätt, för rättfärdig, emedan detta erkännande principielt
innebär människans sedliga upphöjelse i full jämnhöjd med den
gudomliga helighetens. Det är icke möjligt att gripa trons
föremål, den genom Kristus fullbordade försoningen, utan att
afgjordt bryta med synden, som förorsakat en sådan död, och
A. G. 17: 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
