Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jesu Kristi verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Jesu Kristi verk.
Det finnes alltså ett oupplösligt band mellan
rättfärdiggörelsen och helgelsen, och vi skola nu söka redogöra för denna
förbindelse dem emellan. Härigenom skola vi ock lära oss
förstå den kristna helgelsens sanna natur.
Två heliggörande krafter följa ur den rättfärdiggörande
tron. Den ena framgår ur denna tros objekt; den andra
består i den helt nya förbindelse, som nu upprättats mellan
själen och Gud. Den första tillhör helgelsens mänskliga sida:
det är den inre lagen, den sedliga förpligtelsen i Kristus,
som drifver den kristne att företaga sig denna stora uppgift.
Den andra tillhör verkets gudomliga sida: nämligen den nya
kraft, som gör detta möjligt tör honom, den helige Ande.
Paulus har i Rom. 6 och 7 efter hvart annat utvecklat
dessa båda sidor af den kristna helgelsen.
1. Den rättfärdiggörande trons objekt är icke en idé, utan
ett faktum, nämligen det försoningsverk, som Jesus Kristus
fullbordat i sitt lif och i sin död. Men detta faktum är af en.
väsentligen sedlig natur. Hvad som gifver Jesu lif försonande
kraft är dess fullkomliga helighet. Hvad som gifver hans död
försonande och återupprättande kraft är icke en viss summa
af lidanden, som han — på hvad sätt är likgiltigt — utstått,,
utan den absoluta underkastelse, med hvilken ban påtog sig
dessa lidanden såsom rättmätig följd af synden.
Om trons objekt är af väsentligen sedlig art, huru skulle
hon då kunna inskränka sig till att blifva blott och bart ett
förståndets samtycke? Skulle icke denna handling vara
delaktig af sitt föremåls natur? Det bifall, som vi skänka ett
konstverk, är af estetisk natur, liksom den skapande
verksamhet, som i konstnärens själ frambragt det beundrade
mästerverket. På samma sätt skall vår anslutning till det af Jesus
fullbordade rent sedliga försoningsverket nödvändigt framgå af
den sedliga känslan och liksom verket själft, detta det
mänskliga samvetets mästerverk, antaga karaktären af en
samvets-yttring.
År det möjligt att finna behag i Jesu Kristi heliga lif, i
hans fortfarande seger öfver de mest berättigade naturliga
drifter, i hans fullkomliga hängifvenhet under Fadrens vilja, i
hans oafbrutna gemenskap med honom, såsom vore det ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
