Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De fyra förnämste apostlarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 De fyra förnämste apostlarne.
mig, den verkliga meningen med de uttryck, som begagnas af
Petrus i öfverskriften af hans bref (1: 1, 2): "Till de
utkorade främlingar, som äro förskingrade i Pontus, Galatien, o.
s. v." Hos judarne kallade mau förskingring (diaspora)
hela den betydliga del af nationen, som lefde i hedniska länder,
långt ifrån det heliga landet och Israels hufvudstad. Petrus
vill ingalunda säga, såsom man så ofta trott, att han vänder
sig till de gamle judarne. En stor mängd ställen förutsätta
tydligen, att hans läsare till större delen åtminstone voro af
hednisk härkomst. Han vill lika litet säga, såsom Renan
påstår, att dessa kristne ibland hedningarne genom sin tro blifvit
en del af Israels folk och att äfven för dem "Jerusalem är
hvad den är för judarne, den enda punkt i verlden, där de
icke äro främlingar". Huru skulle Petrus kunna i en sådan
mening göra Jerusalem till ett jordiskt fädernesland för de
fordom hedniska, nu troende folken i Mindre Asien? Låugt
ifrån att kyrkan i hans ögon sammanföll med synagogan, var
just den tid, då han skref, det kritiska ögonblick, då man
genom namnet kristne, som började gifvas dem,
uttryckligen särskilde dem från judarne, med hvilka de hittills
sammanblandats af hedningarne, då toleransedikten, som skyddade
den israelitiska religionen, följaktligen upphörde att vara dem
till gagn, och då de stodo utan skydd gent emot den lagliga
förföljelsen, denna fruktansvärda möjlighet, på hvilken Petrus
i sitt bref just bemödar sig att förbereda dem.
Den rätta betydelsen af detta uttryck: till de
utkorade främlingar, framgår redan af själfva förbindelsen
mellan de båda orden, som icke tillåter oss att gifva åt det
andra en belt och hållet yttre betydelse; det framgår ännu
tydligare af stället 2: 11, där samma uttryck "främlingar"*)
tydligen tages i andlig bemärkelse: "Jag förmanar eder såsom
gäster och främlingar att afhålla eder från köttsliga
begärelser, hvilka strida mot själen". Såsom gäster och
främlingar härnere borde de kristna icke låta fånga sig af detta
främmande lands lockelser eller låta häjda sig på sin väg mot
det himmelska land, som JeSus förvärfvat dem. Det Kanaan,
*) Parepidemoi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
