Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De fyra förnämste apostlarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob.
153
kunnat uppställa bättre förutsättningar, för att därpå bygga
sitt evangelium om rättfärdiggörelsen af tron, och att Jakob
icke kunnat lära något, som grundligare undergräfver läran
om frälsningen genom gärningarna.
Låtom oss närmare undersöka det frälsningsbegrepp, som
Jakob söker att inplanta hos sina läsare på det ställe, som
är föremål för denna undersökning*).
För att klart fatta förhållandet mellan detta ställe, och
Paulus’ lära, måste man göra tre distinktioner, som hafva
afseende på betydelsen af de tre för bägge gemensamma uttryck,
hvilka föregifvas vara motsägande.
Paulus säger, att tron rättfärdiggör utan gärningen.
Jakob säger, att tron icke rättfärdiggör utan gärningen.
Tre begrepp återfinnas uti dessa båda formler, begreppen
rättfärdiggöra, gärning och tro. Motsägelsen emellan
de bägge författarne skulle således tydligen blott då vara
förhanden, om bägge två fästat samma betydelse vid dessa tre
uttryck. Vi skola se, att förhållandet är helt annorlunda.
Hvad första ordet rättfärdiggöra vidkommer, så hafva
vi redan anmärkt i vår studie öfver Kristi verk, att den heliga
skrift känner två slags rättfärdiggörelse, den ena, genom hvilken
människan öfvergår från sitt naturliga tillstånd, fördömelsens
till nådens tillstånd; — det är, om man vågar så uttrycka
sig, ingångens rättfärdiggörelse; den andra, genom hvilken
den troende, som redan är delaktig af den gudomliga
försoningen, där förblifver ända till slutet och ändtligen
upptages i härlighet; — detta är den beständiga, dagliga
rättfärdiggörelsen, som ändas med den afgörande förlåtelsen.
Den rättfärdiggörelse, om hvilken Paulus vanligen talar,
är den första af de två, — den genom hvilken man inträder,
i frälsningen. Då hans sändning var att öppna tillträde
för hedningarne till förbundet med Gud, så var det väl
därmed han i synnerhet borde sysselsätta sig. Och denna
rättfärdiggörelse låter han ensamt bero på tron. Stället hos
Jakob däremot har afseende på den andra; detta är helt
naturligt, emedan det är bestämdt för forne judar, som, födda i
*) 2: 17—26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
