Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De fyra förnämste apostlarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 De fyra förnämste apostlarne.
isolerande honom från den gudomliga nådens bistånd, skulle
slutligen blott finna i honom en fördömelsens princip. Jakob
uppskattade lagen på samma sätt som psalmernas och
ordspråksbokens författare betraktade den, hvilka sökte uppfylla
den icke i ett högmodigt utan med ett lydigt sinne. Långt
ifrån att af sig själfve gripa sig an med denna uppgift,
uppfylde de den blott i gemenskap med den för den israelitiske
troende genom allehanda nädeanstalter redan tillgänglige
förbundsguden. Lagen var således för dem ett dagligt föremål
för glädje och beundran, en skatt dyrbarare än guld, en spis
ljufvare än honung.
Sådan var äfven Jakobs tanke. Han betraktade alltså
belt naturligt evangelium såsom kronan på denna anstalt,
hvilken bestämts att fullborda Guds folks sedliga uppfostran,
såsom den fullkomliga lagen, fullkomlig med afseende på
andligheten i dess befallningar, fullkomlig med afseende på
det i Jesus framstälda lefvande exemplet på dess fullgörande,
fullkomlig med; afseende på den gudomliga kraft, som i fullt
tillräckligt mått tilldelats människan, för att hon i sin
ordning må kunna uppfylla den.
I denna uppfattning betraktas Jesus framförallt såsom den
högste lagstiftaren, såsom domaren, den där ensam kan
frälsa och fördärfva, han är härlighetens herre, hvars
hand sätter kronan på dens hufvud, som segrat*).
Det är icke lätt att inse, med hvilket medel man från
en dylik synpunkt skulle kunna lugna samvetet efter ett
begånget fel. Var det endast Kristi offerdöd, eller förenades
därmed iakttagandet af i lagen påbjudna ceremonier? Kanske
framstälde sig icke denna fråga för Jakob själf eller för de
judekristna, till hvilka ban skref sitt bref. De levitiska bruk,
hvilka voro sinnebilder af Kristi offerdöd sammanföllo för dem
med betraktandet och firandet af denna. Hvad som är säkert,
är att denna fråga var löst för Petrus. Hans bref tillåter
intet tvifvel härutinnan: hela den återlösande kraften hade
afgjordt öfvergått från de symboliska offren till korsets offer.
*) Lagstiftare 4: 12; domare 4: 12; 5: 9; härlighetens herre 2: 1;
gifvande kronan 1: 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
