Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De fyra förnämste apostlarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
De fyra förnämste apostlarne.
Vi finna hos Paulus intet spår af en fatalistisk
förutbestämmelse. Den mänskliga friheten och ansvarigheten förutsättas
beständigt och försvaras ofta af honom, och hvad 9:de och ll:te
kapitlen i romarebrefvet vidkomma, så skulle vi kunna åtaga
oss att bevisa, att de innehålla just den kraftigaste gensaga
emot den fatalistiska förutbestämmelse, hvilken det otrogna
Israel djärft begagnade som svepskäl för sin vägran att
mottaga evangelium.
Såväl pä apostelns kristliga insigt som på hans
moraliska lif kan man tillämpa detta höga ord: "om någon är i
Kristus, så är ban en ny skapelse; det gamla är förgånget, si
allt är nytt vordet".
Frälsarens person var den första punkt, på hvilken
uppenbarelsens ljus föll, sedan frågan om frälsningen hade fått sin
fulla lösning i apostelns medvetande. Han hade sett honom i
gudomlig härlighet med sina lekamliga ögon, ja han blef slagen
med blindhet af glansen från denna plötsliga uppenbarelse.
Djupa intryck, som detta ögonblick gjorde på honom, har ban
återgifvit med följande ord i brefvet till kolosserne: "i honom
bor gudomens fullhet lekamligen". Ingen af apostelns följande
uppenbarelser, icke en gång hans uppryckande till tredje
himmelen, kan såväl förklara uppkomsten af uttrycket
"lekamligen", isynnerhet hos Paulus, som hyser en sä upphöjd
föreställning om Kristi andlighet och som rent af sagt: "Herren
är anden".
Paulus hade sannolikt ända tills nu delat den rabbinska
åsigt, enligt hvilken Messias skulle vara människan i sin högsta
kraft. Kanhända — men det är mindre sannolikt — var han
redan bekant med den föreställning, som utgör grunden till
alla efterföljande kabbalistiska spekulationer och enligt hvilken
Messias skulle vara uppenbarelsen af den förebildliga
människan, det himmelska mönster, efter hvilket den jordiske Adam
skapats*) Men åskådandet af Messias i Jesu förhärligade
person höjde honom omedelbart till en högre uppfattning; han
lärde i honom känna uppenbarelsen af ett gudomligt väsen i
egentlig mening. Det är hvad som framgår af alla hans större
*) Baur påstår, att Paulus aldrig kommit utöfver denna föreställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
