Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De fyra förnämste apostlarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
De fyra förnämste apostlarne.
milda tonfall, som en gång ljöd i dens mun, hvilken gör slut
på all tvist och bringar till samklang sanningens alla sidor.
Johannes öfvade nästan ingen praktisk verksamhet. Att
grundlägga hörde icke till hans begåfning, Allt hvad han
kunde göra på det yttre området var att ansa det, som hans
medapostlar skapat. Det är hvad ban gjorde i Mindre Asien,
i de församlingar, som grundlagts under Paulus’ tredje
missionsresa. Han, den siste, som hade omedelbar kunskap om
Herren, som på det innerligaste var förtrogen med Jesu tankar
och som var det lefvande återskenet af hans ord och
person, ban bär där — såsom Polykrates, biskop i Efesus, på sitt
kraftiga språk säger, — den öfverste prestens bindel med
guldplåten och inskriften: helgad åt Herren. Han visade i sin
person höjdpunkten af det uppnådda lifvet, Kristi i den
troende verkliggjorda fullkomlighet. Han förde sålunda de
förstföddes församling till en relativ fullkomlighet, som skulle kunna
tjäna till mönster för alla följande tidsåldrar.
Johannes har sålunda fullbordat sina föregångares verk.
Han har upprest takåsen på den byggnad, som de grundat.
Denna ärorika verksamhet visar sig i hans tre förnämsta skrifter.
Genom sitt evangelium har han gifvit kyrkan den fullkomliga
kunskapen om Kristus; genom sitt första bref kunskapeu om
den troendes helighet; genom uppenbarelseboken slutligen det
ljus, hvaraf hon hade behof, för att g,öra sig reda för sin
ställning i verlden, för den stora strid, som väntar henne, och den
triumf, som därpå skall följa. Kristus, den kristne, kyrkan:
öfver dessa tre föremål sprider Johannes’ skrifter en underbar
klarhet, liknande den, med hvilken den nedgående solen färgar
alpkedjornas spetsar.
Härligheten såsom det yttersta målet; den goda
gärningen såsom vägen, på hvilken den troende uppnår denna
härlighet; rättfärdigheten såsom den tröskel, hvilken man
måste öfverstiga, för att genomlöpa de goda gärningarnas väg;
slutligen lifvet såsom det innersta väsendet i dessa särskilda
frälsningselement, — se der de fyra synpunkter, under hvilka
det högsta goda, som i Kristus Jesus gifvits människan,
framstält sig för de fyra förnämste apostlarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
