traditioner, som ännu på landet och i många arbeten äro gängse om biet. Då det finnes tvifvel, meningsskiljaktigheter, hypoteser och då jag kommer fram till det okända, skall jag ärligt säga ifrån. Ni skall få se, att vi ofta komma att stanna inför det okända. Förutom de stora märkbara förrättningarna i deras ordning och verksamhet vet man intet med större säkerhet om Aristaios’ sagolika döttrar. I den mån man odlar dem, kommer man allt mer att förbise djupet i deras verkliga tillvaro, men detta sätt att förbise är redan bättre än den omedvetna och belåtna okunnighet, som utgör det väsentligaste af vår kunskap om lifvet; och det är förmodligen allt, hvad människan kan smickra sig med att få lära sig i denna värld. Finns det ett liknande arbete om biet? Fastän jag tror mig ha läst snart sagdt allt, som skrifvits i detta ämne, känner jag knappast till något mer än det kapitel, som Michelet ägnar det i slutet af sin »Insecte», och den essay, som Ludwig Büchner, den berömde författaren af »Kraft och Materia», skrifvit om det i sin »Geistesleben der Thiere».<footnote>Man skulle ytterligare kunna anföra Kirbys och Spencers monografi i deras »Introduction to Entomology», men den är nästan uteslutande teknisk.</footnote> Michelet har knappast snuddat vid ämnet; hvad Büchner angår, så är hans studie visserligen uttömmande, men på grund af de dristiga påståenden, de legendartade drag, och de längesedan förkastade hörsagor, som han