163 BRÖLLOPSFT/VKTEN kände skådespelet af människoandens kamp med de oändliga krafterna, betrakta honom, där han söker afslöja de egendomliga, hemlighetsfulla och osammanhängande lagarna för hybridernas sterilitet och fruktsamhet, för omväxlingen i de enskilda individernas och släktenas karaktär. Knappt har han formulerat en princip, förr än fakta i oändlighet anfalla den, och snart får den krypa tillbaka till en vrå och fortlefva under den blygsamma titeln af ett undantag. Det är nämligen så, att naturens tanke vid hy-brida fall, och när det gäller släktenas växling, instinkten, lifskampens procedurer, urvalet, de organiska varelsernas geologiska succession och geografiska fördelning, samt ömsesidig släktskap är trefvande och försumlig, ekonomisk och slösande, skiftande och orubblig, rörlig och orörlig, enhetlig och sönderdelad, storslagen och lumpen i samma ögonblick och vid samma fenomen. Då hon hade framför sig den oberörda enkelhetens vida rymd, befolkade hon den med små misstag, små mot hvarandra stridande lagar, med små svårlösta problem, som förirra sig i skapelsen likt skaror af blinda. Det är sant att allt detta passerar inför våra ögon, hvilka blott reflektera en verklighet, lämpad för vår skapnad och våra behof, och att intet bemyndigar oss att tro, det naturen förlorar ur sikte sina snedvridna kedjor af orsaker och verkningar. I hvarje fall är det sällsynt, att hon tillåter det