BRÖLLOPSFLYKTEN fläckade ljuset renar, hvad kärleken har af ömkligt och smått och gör oförglömlig den äktenskapliga kyssen, denna gång nöjande sig med en mindre tribut, i det den med mild hand i en och samma kropp förenat tvenne små lif. Den djupa sanningen saknar denna poesi; den har en annan, som vi äro mindre benägna att uppfatta, men som vi kanske skola sluta med att förstå och älska. Naturen har ej tänkt på att tillförsäkra två atomsamlingar — som Pascal kallar dem — ett lysande äktenskap, ett den bräddade kärlekens ögonblick, hon har, som jag förut nämnt, endast haft rasens förbättring och den korsade befruktningen i sikte. För att försäkra sig om denna har hon inrättat drönarens organ på ett så underligt sätt, att han endast kan begagna sig af det under flykten. Det är först och främst nödvändigt, att han genom en lång flykt fullständigt fyllt sina båda stora luftsäckar. Dessa ofantliga blåsor, hvilka svälla af luft, trycka då ut de lägre partierna af buken och tillåta organets framträdande. Se där hela den fysiologiska hemligheten — tämligen vulgär skola några finna den, obehaglig andra — med de älskandes beundransvärda flykt, med den glänsande jakten vid detta luftiga bröllop.