175 BRÖLLOPSFT/VKTEN Vi äro okunniga om den sanning, som dominerar alla de andra, naturens mål, men på grund af kärleken till denna sanning och för att underhålla i vår själ en brinnande forskningslust är det nödvändigt att tro den vara stor. Och om vi en dag märka, att vi slagit in på fel väg, att den är liten och utan sammanhang, då skola vi, tack vare den glada ifver, som dess anade storhet ingaf oss, märka dess litenhet, och detta skall lära oss hvad vi hafva att göra. Under tiden böra vi vid dess sökande sätta i rörelse allt det mäktigaste och djärfvaste inom oss. Och äfven om slutet blefve ömkligt, så vore det likväl ingen liten sak att hafva blottat hela litenheten och fåfänglig-heten hos naturens mål. X. »T\et finnes ännu ingen sanning för oss,» sade XJ en gång en af nutidens stora fysiologer till mig, när jag tillsammans med honom promenerade ute på landet, »det finns ännu ingen sanning, men det finns öfverallt ett trefaldigt sken af sanning. Hvar och en gör sitt val eller snarare undergår det, och det val, han undergår, eller ofta gör utan att tänka däröfver, afgör formen och uppträdandet hos allt, som inträder i hans medvetande. Vännen som vi möta, kvinnan som leende närmar sig, kärleken som öppnar vårt hjärta, döden eller sorgen som tillsluta det, sep-