SJÄTTE BOKEN DRÖNARNAS DÖDANDE. I. Om efter drottningens befruktning himlen förblir klar och varm, om pollenfrö och honung fortfarande öfverflöda hos blommorna, tolerera arbets-bien tack vare någon slags glömsk mildhet eller kanske på grund af en utomordentlig framsynthet ännu någon tid de ruinerande och oförsynta drönarna. Dessa uppföra sig i kupan liksom Penelopes friare i Odyssevs' boning. De lefva godt och föra ett sysslolöst lif såsom hedrade älskare; de slösa och visa sig högst in-delikata. De äro nöjda, feta, de stänga passagerna, hindra arbetet, knuffas och bli knuffade, ständigt häpna men ändock viktiga, de svälla af ett obestämdt förakt utan elakhet, men föraktas själfva, intelligent och med baktanke, de äro omedvetna om det växande hatet och om det öde, som väntar dem. För att sofva riktigt godt välja de det varmaste hörnet, de stiga helt nonchalant upp för att