SJUNDE BOKEN SLÄKTETS UTVECKLING I Innan jag afslutar denna bok, vill jag bemöta en anmärkning, som ofta uttalas af dem, för hvilka man afslöjar den förvånande ordningen i biens verksamhet. »Ja,» säga de, »allt det där är beundransvärdt, men det står ju still. De hafva lefvat tusentals år under högst anmärkningsvärda förhållanden, men dessa förhållanden förbli ju alltid desamma; de hafva under tusentals år byggt dessa förvånande celler, som de icke taga något ifrån och icke lägga något till och hos hvilka i lika hög grad af fullkomlighet ingå kemistens, matematikerns, arkitektens och ingenjörens vetenskaper, men dessa celler äro precis likadana som dem, man finner i sarkofagerna eller på Egyptens ristningar och papyrusrullar. Nämn oss ett enda faktum, som betecknar det minsta framsteg, visa oss något nytt, de hittat på, en punkt, där de brutit med den sekelgamla vanan, och vi skola buga oss och er- 13. — Bikupan.