26 (Bildning : några synpunkter)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Sättets bildning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig dessa energiska uttryck för vissa känslor. Och jag
anser det obetingat som en högre grad av kultur, att
känna så starkt gent emot t. ex. det föraktliga, att man,
för att karakterisera det, måste bruka ord, dem man
annars föraktar. Björnson har ypperligt försvarat kraftorden,
såsom »den enda möjligheten för en människa med fantasi
att rymmas innanför språkets gränser»!

Dessa exempel — som kunde hundrafaldigas — visa
huru uppfattningen om vad ett bildat sätt är växlar, ej blott
med olika tider, utan med olika människor, olika uppfostran,
olika omgivning inom samma tid. Växlingen illustrerar på
sitt sätt Heidenstams skämtsamma barnboksrim:

Buse kallar man den broder,
som ej följer nya moder...

Eller med andra ord: det oskick, som nu endast finnes hos
den råaste delen av folket, har fordom varit de högst
bildades skick.

Men denna visshet att man, med avseende å vanorna
i en mängd fall endast bestämmes av tillfälliga synpunkter,
hindrar alls icke att vår ställning till dessa tillfälliga bruk
— dem de högst bildade i vår samtid gjort till sina och
därigenom fastslagit såsom det vackra sättet, den fina
seden — i viss mån blir avgörande för vår egen
bildningsgrad. Ty bildning medför känslighet för behaget av det
vackra och obehaget av det fula, och, om även det vackra
och fula i många fall också endast är vanesak, så betyder
iakttagandet av dessa vanor oändligt mycket för vår
trevnad eller otrevnad genom varandra, ja, flertalet människor,
med vilka vi komma i beröring, skola aldrig komma att
lida så mycket av våra stora fel eller så fröjdas åt våra
stora dygder, som de komma att lida av eller fröjdas åt
våra små vanor. Människans känslighet för det intryck
hon gör på andra, är det medel varigenom hon
småningom blivit uppfostrad till de hänsyn för andras känslor,
vilka tagit form i odlandet av vissa bruk och

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Mar 4 01:46:46 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/bildning/0026.html

		Bildning : några synpunkter / 26 (1907) Author: Ellen Key - Tema: Verdandis småskrifter Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|