Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Sättets bildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undertryckandet av andra. Detta innebär emellertid icke att
den bildade behöver böja sig för en mängd meningslösa
konvenansbud. Tvärtom söker den verkligt bildade
människan undvika de tomma former, vilka aldrig varit —
eller vilka upphört att vara — ett vackert uttryck för ett
sällskapligt samliv. Sålunda torde t. ex. de högst bildade
snart komma att avskaffa de för tanken och känslan lika
betydelselösa nyårskorten, vilka icke öka någon människas
verkliga glädje, men lägga en oerhörd arbetsbörda på en
grupp av människor. Sålunda undandraga sig de bildade
redan allt mer de tidsödande, tomma artighetsvisiterna, vid
vilka man hoppas, att icke finna personerna hemma men
borta! Den bildade strävar däremot att i de tomma
formernas ställe sätta innehållsrika. Det hör till livets
tragik, att de tillfällen sällan inträffa, när vi betyda något
för andra genom våra bästa tankar eller känslor; det är
en liten ersättning, att vi dagligen och stundligen kunna
sprida behag och glädje genom vårt sätt. Genom vårt
väsen göra vi en oaflåtlig inverkan. Och denna är så
avgörande, att hemligheten av otaliga betydande
personligheters makt eller vanmakt, segrar eller nederlag, har icke
legat i karaktären, icke i snillet utan i — sättet. Om
det funnes termometrar för den andliga temperaturen,
skulle vi finna att vid vissa människors inträde i ett
sällskap stiger värmegraden, vid andras sjunker den.
Somliga människor medföra en sådan höjning av temperaturen
att alla bli spänstigare och gladare, friare och finare; de
hava gåvan att »göra oss nöjda med dem själva och
med oss själva», såsom en fransman träffande
kännetecknar sättets behag.
I ett sådant väsen ingår, jämte det starkt personliga
elementet, även iakttagandet av de tillfälliga bruk vilka
samtiden fastställt som det riktiga sättet att utföra vissa
ting, eller vilka äro summan av förtidens erfarenhet om
det lyckligaste eller enklaste sättet att utföra dessa ting.
Det är sådana erfarenheter, som utvecklat behaget, vilket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
