71 Backanal—Balett 72 Wilhelm Backhaus. i Berliner Philharmonisches Orchester, sedan 1926 lärare vid konservatoriet i Köpenhamn. Medlem av Breuning-Bachekvartetten. Backanal ”Bacchusfest” förekommer ss. benämning på instrumentalsats bl. a. i Saint-Saens’ opera *Sim-son och Delila. Backer-Grøndahl, F r i d t j o f, f. 1885, norsk pianist, elev av sin moder Agathe B.-G. (1847—1907, bekant pianist och tonsättare). Han verkar ss. konserterande pianist och pedagog. Som tonsättare har lian framträtt med sånger m. m. Backhaus, Wilhelm, f. 1884, tysk pianist, studerade bl. a. för E. *d’Albert. Han var 1905 lärare i pianospelning vid Royal College of Music i Manchester och ledde mästar-kurserna i piano vid konservatoriet i Sondershausen somrarna 1907—08. Han hör till samtidens bästa pianister och har konserterat över snart sagt hela världen. Badarze'wska, T h ek la, 1838— 1862, polsk komponist, har skrivit talrika salongsstycken för piano, däribland den beryktade Jungfruns bön. Badinage [-a'/], badinerie (fra.), ss. instrumentalsats ungefär dets. som *capriccio. Den mest bekanta satsen med överskriften b. finnes i J. S. Bachs Svit i h-moll för flöjt och stråkinstrument Badings, Hen k, f. 17/1 1907 på Java, holländsk tonsättare, har skrivit symfonier och kammarmusik under inflytande av Bruckner och Hinde-mith. Bagatell, hos Beethoven benämning på små karaktärsstycken för piano. Jfr Lied o h n e W o r t e, Moment musical, Novellett, Im-p r o m p t u. Bagge, Julius, musikhandel, se G e h r m a n s m u s i k f ö r 1 a g. Bag-pipe [bägg-paip] (eng.) *säck-pipa. Baillot [bajå'], Frangois, 1771 —4842, fransk violinist och kompositör. Sin utbildning erhöll B. bl. a. av Nardinieleven Pollani och senare "Viotti samt i komposition *Cherubi-ni. Utom talrika violinkonserter och kammarmusik utgav han violinskolan L’art du violon (1834) samt tills, med *Kreutzer och *Rode Méthode de violon. Dessa pedagogiska arbeten har haft den allra största betydelse för violinspelets utveckling. Bai'ni, Giuseppe, 1775—1844, romersk tonsättare i Palestrinastil. Utom talrika och högt skattade körverk, bl. a. ett 10-stämmigt Miserere, som årligen uppföres under påskveckan i Sixtinska kapellet, har B. skrivit en värdefull Palestrinabiografi. Balaki'rev, Milij Alexejevitj, 1837—1910, rysk tonsättare och en av den "nyryska skolans grundare. Bland hans verk märkes 2 symfonier, musik till Konung Lear, symfoniska dikter och uvertyrer. Balalaika [-la'jka], populärt ryskt stränginstrument med trekantig kropp, hals med band och tre strängar, av vilka två är stämda i samma ton och den tredje i överkvart. B. bygges i sex olika storlekar och spelas även i orkestermässig besättning. Balett (fra. ballet) kallas dels mi-misk-plastiska scenskapelser med musik, dels dansade operainlägg, som ofta inte har något närmare samband med styckets handling. I viss mån kan b.-en anses gå tillbaka dels på det grekiska dramats kör, vars aktion även var plastisk, dels på det romerska kejsarrikets pantomim. I alla händelser är såväl operab.-ens som den fristående