87 Bayreuth—Becker 88 Festspelsteatern i Bayreuth. Akvarell av S. Schinkel 1870. utnämnd till balettkapellmästare. Av hans talrika baletter lever numera endast Puppenfee (1888) i utdrag för konsertbruk. Bayreuth [-1-å'jt], stad i Bayern, har fått sin musikhistoriska betydelse därigenom att Wagner där förverkligade sin idé om en tysk lyrisk nationalteater. I B. äger årligen Richard-Wagner-festspel rum under juli och augusti. Från 1871 till sin död 1883 bodde Wagner i B., där han ligger begravd i trädgården till sin villa Wahn-fried. B. B. C. [bibisi'], B r i t ish B r oad-c a s t i n g C o m p a n y, den engelska motsvarigheten till Radiotjänst. B. C., förkortning för Basso conti-nuo, ^generalbas. B-dur, tonart med b ss. *grundton och B-dur-klangen (b-d-f) som *to-nika samt med två b-förtecken (för h och e) vid klaven. Den rena B-dur-skalan består av tonerna b-c-d-ess-f-g-a-/b- etc. Bécarre [bekaT] (fra.) återställ-ningstecken t]. Becce [bä'ttce], Giuseppe, f. 1881, italiensk komponist av populärmusik, sedan 1906 verksam i Berlin, har skrivit musik för filmen (Messter, Ufa) samt annan underhållningsmu-sik, orkestersviter, sånger och schlager. Bechstein, Carl, 1826—1900, tysk pianofabrikör, grundade 1853 den kända firman. Av instrumenthisto-riskt intresse är H. von *Bülows brev till B., utg. 1927 av R. du Moulin-Eckart. Beck, Conrad, f. 16/6 1901, schweizisk tonsättare, musikchef vid radiostationen i Basel. ”Rytmiskt och harmoniskt skarpt profilerade är C. B :s kompositioner; så i många viktiga kammarmusikverk och i en kammarkantat efter sonetter av Louize Labé för sopran och kammarorkester. Med sparsam besättning når B. genom stark gestaltningsvilja en syntes av kärv polyfoni och förinnerligad spän-ningsintensitet” (Willy Tappolet i At-lantisbuch der Musik, 1943). Becken se B ä c k e n. Becker, Albert, 1834—1899, tysk komponist av kyrko- och kammarmusik samt sånger. 1881 blev han lärare vid Klindworth-Scharwenka-konservatoriet, 1891 domkyrkokör-direktör i Berlin.