- Project Runeberg -  Bonniers illustrerade musiklexikon /
99-100

(1946) [MARC] Author: Sven E. Svensson, Erik Noreen - Tema: Reference, Music
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bellini ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99 Bellini—Bellman 100 Sin. förste store mästare fick den emellertid i P. Benoit (1834—1901, komp, flamska oratorier och kantater). Till denne slöt sig F. van Duyse (1843— 1910, även folkvisef or skare), J. Block (1851—1912, elev av Benoit) och E. Tinel (1854—1912), som skrev det flamska oratoriet Franziskus. Benoit och Tinel blev i mycket stilbildande för Keurvels (1853—1916), Fr. V. van der Stucken (1858—1929, verksam i U. S. A. och Tyskland), E. X. Wam-bach, L. Mortelmans (f. 1868), J. Rye-land (f. 1870), A. Dendyn, F. Alpaerts (f. 1876), L. Duvosel (f. 1877), J. van Hoof (f. 1880), van Nuffel (f. 1883), A. Meulemans (f. 1884, elev av Benoit), Shoemaker (f. 1890), J. van der Meulen och M. de Jong (f. 1890). I våra dagar har den flamska musiken med bibehållande av sin nationella egenart anslutit sig till skilda modernistiska riktningar. Främst bland dessa moderna står den nyss nämnde, visserligen franskt inställde A. Huys-brechts. Bland andra av de yngre må nämnas den högromantiske Karel de Brabander, C. Hens (f. 1898, elev av Alban Berg), den förträfflige organisten F. Peters (1901) och Marcel Poot (f. 1901). — L i 11.: Ch. van den Borren, Du röle international de la Bel-gique dans 1’histoire musicale (1930, Liège-kongressens berättelse); A. Hoerée, L’école beige (Revue musicale 117); Fl. van der Mueren, Vlaamsche muziek en componisten (1931); E. Grégoire, Notices biographiques des ar-tistes musicales beiges et néerl. (1874). Belli'ni, V i n c e n z o, 1801-—1835, it. operakompositör, utbildad för Zingarelli i Neapel. B. är övervägande melodiker och har som sådan utövat inflytande ej blott på den it. operan med Verdi i spetsen utan även på Chopin, Liszt, Tjajkovskij m. fl. Av hans operor har Nattvandrerskan och Norma (1831) samt Puritanerna (1835) åtnjutit stor popularitet och väckte i Stockholm en formlig B.-feber på 1840- och 50-talen. Bellman, Carl Michael, 4/2 1740—11/2 1795, poet, sångare och musiker, blev 1775 sekreterare i nummerlotteriet med titeln hovsekreterare, var den svenska sällskapsvisans störste och originellaste företrädare. Musiken till B:s sånger, som på ett fyndigt, ofta genialt sätt sluter sig till texten, är alltid utformade på främmande uppslag (franska chan-son-, opera- och balettmelodier, italienska, tyska och svenska folkvisor, orkester- och kammarmusikverk av samtida tonsättare m.m.). Melodierna synes ha givit skalden impulserna till texternas rytmiska, ja t. o. m. till deras språkmelodiska gestaltning. Diktens innehåll har sedermera tvingat till förändring av det ursprungliga rytmschemat och därmed även av den ursprungliga melodin. På detta sätt har B. trots de främmande förebilderna till sina melodier blivit en musikalisk nyskapare av icke obetydliga mått. Möjligen får Olof Åhl-ström, som upptecknade de av B. improviserade visorna, ta åt sig en del av äran för deras musikaliska utformning. — B. föredrog själv sina sånger och ackompanjerade sig därvid på *sister. — Efter att tidigare ha framträtt med religiös lyrik och satiriska dikter i Dalins anda, övergick B. vid mitten av 1760-talet till sällskapsvisan. Av dessa utkom Bacchi tempel 1783, Fredmans epistlar (med företal av Kellgren och musiken redigerad av Åhlström) 1790 och Fredmans sånger 1791. — Bellmanssången har från 1810-talet blivit nära nog en speciell konstart bland svenska lut-sångare. Särskilt har den odlats inom sällskapet Par Bricole av sångare som Du Puy, Hjortsberg, Raab m. fl. Bland B : ssångare från senare tid må nämnas Sven Scholander, Sven och Knut Nyblom samt Åke Claeson. — B:s samlade skrifter har utgivits av J. G. Carlén (1—4 jämte musikbilaga, 1855 —61) och kompletterats av C. Eich-horn (Skrifter, Ny samling, 1—2, 1876—77), en kommenterad Standardupplaga beräknad att upptaga 12 delar är under utgivning av B:s-sällskapet (1—8, 192'1—42). — Litt.-. Utom litteraturhistoriska avhandlingar av Atterbom (Sv. siare och skalder, 6, 1863), G. Ljunggren (1867), A. Björkman (1892), R. Steffen (1908), Erdmann (1899), O. Sylwan (1943), O. Byström (1945) och N. Afzelius (1945) samt B:sstudier (1—10, 1924 —44) skrev J. Flodmark B:s-melo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free