Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Berceuse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Berceuse—Berg
106
Berceuse [-sö's] (fra.) vaggsång,
fr. o. m. Chopin populärt
salongs-romantiskt karaktärsstycke, oftast i
6/8-takt.
Berens d. ä., Johan Herman,
1826—1880, tysk-svensk tonsättare,
utbildad av bl. a. K. K. *Reissiger i
Dresden. Han kom 1847 till Sverige,
där han 1848—60 blev
mil.-musikdi-rektör i Örebro, 1860 kapellmästare
vid Mindre teatern i Stockholm och
1861 lärare i komposition vid
kon-servatoriet. Han skrev operor,
operetter och annan scenmusik,
kammarmusik av värde, karaktärsstycken och
etyder för piano samt sånger. Hans
son Gustaf Her man B. d. y., 1862—
1911, sångare, dirigent och tonsättare,
var kapellmästare vid Södra teatern
och Vasateatern i Stockholm. Han
komponerade operetter (bl. a. Hin och
smålänningen), sånger och stycken för
olika besättningar.
Berentz, Inga Sofie, f. 23/12 1878
i Kristiania, operettsånger ska (har
även uppträtt som konsertsångerska).
B. debuterade 1897 i sin födelsestad.
Hon har under många år uppburit
roller vid Vasateatern och
öster-malmsteatern, men framför allt har
hennes framträdanden vid
Oscarsteatern varit av stort värde. Theblomma,
Molly i Geishan, Serpolette i
Corne-villes klockor, Kate i Rip och Vanda i
Polskt blod är några av de roller som
hon med framgång innehaft.
Berg, A 1 b a n, 1885—1935,
österrikisk tonsättare, studerade för A.
*Schönberg, vars nya idéer han
omsmälte på ett personligt sätt.
Karakteristiska för hans formexperiment
är försöket att i operan (Wozzek,
Berlin 1926, och Lulu) införa stränga
former ss. passacaglia, svit etc. Bland
verk som uppförts i Sverige må
nämnas Klarinettstäcke op. 5 samt den
gripande violinkonserten. Han har
även skrivit orkesterstycken op. 6,
stråkkvartett op. 3, pianosonat op. 1,
en kammarkonsert för violin, piano
och tretton blåsare, lyrisk svit för
stråkkvartett samt sånger med
orkester.
Berg, Carl Alfred (”fader Berg”),
1857—1929,
universitetskapellmästa-re i Lund. B. bedrev
universitetsstudier i naturvetenskapliga ämnen och
Carl Alfred Berg.
matematik och fick samtidigt
musikutbildning under J. A. *Josephson,
*Hedenblad och *Carstensen i Upsala.
Sina musikstudier fullbordade han
sedermera vid Leipzigkonservatoriet
1894—96 och företog ett flertal
studieresor i Tyskland och Österrike. 1889
blev han ledare för Lunds
studentkapell och var från 1891 dirigent för
studentsångföreningen, 1892—93 t. f.
universitetskapellmästare och
ordinarie 1897—1922. B. lär ha varit en
förträfflig kördirigent och företog med
sin kör en rad sångarfärder i utlandet
(bl. a. till utställningen i St Louis
1904). Han har skrivit ett flertal
kantater, manskvartetter, solosånger
(däribland den populära Afton, o hur
skön) samt smärre instrumentalverk.
B. har även översatt Jadassohns
lärobok i kontrapunkt samt skrivit
uppsatser i naturvetenskapliga ämnen.
Berg, C u r t, f. 16/5 1901,
musikkritiker i Dagens Nyheter, där han,
ofta med polemisk skärpa, fullföljer
tidningens traditioner i
musikestetiska och musikpolitiska frågor. B.
har även med framgång framträtt ss.
romanförfattare (Blå dragoner, 1936).
Berg, Gottfrid Teodor, f. 29/1
1889, tonsättare, har avlagt sina
examina vid konservatoriet och blev
organist och kantor i Gävle Hel. Tref. förs.
1916, verkar sedan 1931 som
musik-anm. i Gefle Dagblad och som
musiklärare vid stadens kom. flickskola och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0061.html