107 Berg—Berggren 108 Natanael Berg. vid läroverket. Sedan 1927 har B. ut-gett sex häften pianostycken, andliga sånger, verk för orgel, för sång och piano samt Läroverkskören [1936], Berg, Isak, 1803—1886, sångare och pedagog. Efter juridiska studier i Upsala var B. sångelev i Köpenhamn för Siboni samt fortsatte sin utbildning i Tyskland och Italien. Han inlade stora förtjänster ss. ledare för Harmoniska sällskapet och Sällskapet för sångövningar i Stockholm. Som sångpedagog skall han ha varit vår främste under sin tid och utbildade bl. a. Jenny Lind, Oscar Arnoldson och Math. Fischer-Gelhaar. Han komponerade även sånger, som nått popularitet, även i utlandet. Berg, Carl Natanael, f. 9/2 1879, tonsättare och regementsveterinär. Under gymnasisttiden blev han elev vid konservatoriet 1897, där han studerade sång för J. Günther. Hans intresse drogs dock mot komposition och han blev elev i kontrapunkt för J. *Lindegren. Han har även bedrivit musikstudier i Paris och hade i flera år statens tonsättarstipendium. I sin stil är B. högromantiker. Han har tagit starka intryck av Wagner, Liszt och R. Strauss men har omsmält dessa stildrag i nationell riktning. Han har med starkt temperament parat med lyrisk innerlighet tonsatt operor (Leila, 1909, Engelbrekt, 1929, Judith, 1936 och Birgitta, 1942), baletter (Älvorna, 1914, uppförd 1921, Sensitiva, 1919 och Hertiginnans friare, 1920, uppförd 1922), programsymfonier och symfoniska dikter (Traum-gewalten, 1911, Alles endet, was ent-stehet, 1913, Varde ljus, 1914, Årstiderna, 1916, Makter, 1917, Pezzo sin-fonico, 1918 och Trilogia delle pas-sione, 1924) samt andra orkesterverk, körverk med orkester (Mannen och kvinnan, 1911, Israels lovsång, 1915 och Salomos höga visa, 1925), violinkonsert, pianokonsert, serenad för violin med orkester, stråkkvartett, pianokvintett, ballader och romanser med orkester och piano samt pianostycken. Av B:s orkesterverk har ett flertal uppförts i Tyskland, Österrike, Ryssland, Frankrike och Danmark. Engelbrekt har spelats utom i Stockholm även i Finland och Tyskland. Bergama'sca, en redan hos Shakespeare (En midsommarnattsdröm) nämnd dans, musikaliskt besläktad med gavotten. B. kallades även under 1800-talet en dans i 6/8-takt och snabbt tempo. Berger, Erna, f. 1900, tysk sångerska (sopran), sedan 1932 verksam vid statsoperorna i Berlin och Dresden, även högt skattad som radio- och grammofonsångerska. Berger, Ludwig, 1777—1839, tysk pianist och komponist, var elev till M. *Clementi i Petersburg, där han även kom i nära beröring med A. *Klengel och J. *Field. Han verkade som pianolärare i Berlin, där bl. a. Mendelssohn hörde till hans elever. Han skrev sånger (bl. a. Mullers Die schöne Müllerin) samt pianostycken, av vilka hans etyder har haft stor betydelse även för senare tiders pianopedagogik. Berger, Wilhelm, 1861—1911, tysk tonsättare, född i Amerika. Han var 1878—84 elev av Kiel i Berlin, sedan 1888 lärare vid Klindworth-Scharwenkakonservatoriet samt var 1903—08 hovkapellmästare i Mei-ningen. Han har skrivit två symfonier och annan orkestermusik, pianokonsert, kammarmusik och en rad stora körverk till Goethe-texter, pianostycken, körverk och sånger. Berggren, Ester Sofia Fredrika, f. 8/9 1893, konsertsångerska (sopran).