Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Biwa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Biwa—Björker
126
liche Frans (1930) och en. Missa
austriaca (1928).
Biwa, japanskt stränginstrument
med fyra strängar över en gripbräda
med fyra band. B. spelas med en liten
stålstav.
Bizet [bisä’], Georges, 1838—
75, fransk kompositör av judisk börd.
Från nioårsåldern var B. under ett
årtionde elev vid Pariskonservatoriet,
där han som lärare hade Marmontel i
piano, Benoist i orgel, Zimmermann i
harmoni och *Halévy i komposition.
Han erhöll Bompriset 1857, sedan han
vunnit lokal ryktbarhet genom en
operett Le docteur Miracle. I Italien
skrev B. 2 operor, ett par
symfonisatser och en uvertyr. Åter i Paris
1863 komponerade han icke utan
framgång operorna Pärlfiskarna (1863),
Flickan från Perth (1867), enaktaren
Djamileh (1872), musiken till
Dau-dets skådespel Flickan -från Arles,
som sedermera har vunnit stor
popularitet i två orkestersviter L’arlésienne
I och II, därtill ännu en rad
orkestersviter (Roma 1866—68) och slutligen
Carmen (1875). Carmen föll igenom
vid sin premiär 3 mars, vilket
möjligen kan ha påskyndat kompositörens
död på dagen 3 månader därefter. Vid
detta första uppförande hade Carmen
talad dialog, senare utbytt mot
re-citativ av annan hand. Först efter
uppförandet i England 1878
(Stockholm samma år) gjorde den succés,
och från och med 1880-talet är Carmen
operalitteraturens kanske populäraste
verk. En raffinerad, färgstark
harmo-nik, en eggande rytmik och en
sprudlande melodisk ingivelse är
karakteristisk för B:s stil. Jämte Liszt är
han den förste, som har lyckats ge den
musikaliska exotismen fullt
konstnärliga uttryck. Den spanska
lokalkoloriten i Carmen är vunnen icke genom
spanska folkmelodier utan genom
stilisering av spansk rytm och spansk
melodik, allt förenat genom B : s
karakteristiska stil. B. har utom de ovan
nämnda verken skrivit ett 40-tal
sånger, pianostycken m. m.
Björck, Irma Lovisa, f. 14/12 1898,
operasångerska (sopran), debuterade
1926 som Nancy i Martha efter att
Irma Björck.
endast ett år ha varit elev vid Kungl.
Teaterns elevskola. Fru B. debuterade
som mezzosopran men övergick senare
till det dramatiska sopranfacket och
har haft lysande framgångar som bl. a.
Brynhilde i Nibelungens ring,
Elisabeth och Venus i Tannhäuser, Tosca,
Leonora i Fidelio och Gunhild i
Arn-Ijot. Hon har konserterat i
Köpenhamn och medverkat vid Kungl.
Teaterns gästspel i grannländerna. Fru B.
blev 1943 hovsångerska.
Björkander, Nils Frank Fredrik,
f. 28/6 1893, tonsättare, var elev vid
konservatoriet i Stockholm 1910—16,
där han studerade piano för Lennart
Lundberg. Hans stil, som utmärker sig
för en synnerligen vacker pianosats,
har både nationella och
impressionistiska drag. Utom en konsertfantasi för
piano och orkester, en flöjtsonat,
violinsonat och pianokvintett är hans
produktion huvudsakligen ägnad
ka-raktärsstycken för piano. Av dessa
har flera sviter instrumenterats av
Tor Mann, Albert Henneberg och Eric
Bengtsson.
Björker, Frans L e o n, f. 1/5 1900,
operasångare (bas). Efter sångstudier
i Sverige och Tyskland blev B. elev i
operaskolan 1927—29. Han
debuterade 1927. Förutom de dramatiska
partierna i Wagnerrepertoaren har B.
skapat effektfulla rollfigurer med
bl. a. Fiesco i Verdis Simone Bocca-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0071.html