123 Bie—Bittner 124 Georges Bizet. Etsning. linsonator (1681, DTÖ 5,2), en Missa Sancti Henrici (DTÖ 25,1) och ett Requiem (DTÖ 30,1). Han skrev även operor och skoldramer. —■ L i t t.: C. Schneider, B. als Opernkomponist (Archiv für Musikwissenschaft 7). Bie [bi], Oscar, 1864—1938, tysk musikskriftställare, var från 1901 professor i konsthistoria vid Tech-nische Hochschule i Berlin-Charlot-tenburg, var redaktör för Neue Rundschau och operarecensent i Börsen-kurier. Bland hans skrifter på musikaliskt område må nämnas Das Kla-vier und seine Meister (sedan 1898 flera uppl.), Intime Musik (1904), Tanzmusik (1905), Der Tanz (sedan 1906 flera uppl.), Die möderne Musik und Richard Strauss (sedan 1906 flera upplagor), Die Oper (sedan 1913 flera uppl.), Das deutsche Lied (1926), Wagner und Bayreuth (1931). Billi, Vincenzo, f. 1869, italiensk tonsättare, har verkat som dirigent i Frankrike, Spanien, Holland och England. Som tonsättare har han framträtt med operetterna üna gara in famiglia och La camera oscura, smärre orkesterverk och karaktärs-stycken för olika besättningar. Billquist, Ulla, se Halm. Bilse, Benjamin, 1816—1902, tysk dirigent, arrangerade efter framgångar vid världsutställningen i Paris 1867 från 1868 konserter i Berlin (B.- Konzerte) med en egen orkester. En del av denna orkester omorganiserade sig senare (utan B.) till Berliner Phil-harmonisches Orchester. — L i 11.: W. Altmann, Chronik des Philharmo-nischen Orchesters (1902). Binchois [bä/oa'], G i 11 es, ca 1400 —1460, nederländsk komponist tillhörande den s. k. första nederländska skolan, stod som soldat i tjänst hos earlen av Suffolk men inträdde 1436 i det burgundiska hovkapellet. Han har komponerat världsliga och andliga körverk (chansons, mässor och motetter) i en stil, som betecknar övergången från *ars nova till den kontrapunktiskt mera komplicerade nederländska stilen. — Litt.: Sir John Stainer, Dufay and his contem-poraries (1898). Binet [ä'], Jean, f. 17/10 1893. schweizisk kompositör, är verksam i Trélex sur Nyon, har komponerat kör-, orkester- och kammarmusikverk. Bird, William, se Byrd. Bis (lat.) ”två gånger”. Bisse'ra taga ett musikstycke da capo. Bissmarck, Rut Elly, f. 28/12 1903, konsertsångerska (sopran). Efter studier dels i hemlandet, dels i Berlin och Paris avlade hon m.-lär.-ex. vid konservatoriet i Stockholm och erhöll 1935 och 1936 Kristina Nilsson-stipendiet. Efter debuten 1934 har fru B. uppträtt som romanssångerska och som solist vid orkesterkonserter. Bitonalitet, d u bbe 1 ton a 1 i tet, det parallella förandet av två tonarter. B. föreligger momentant så snart två *alterationsformer följer på varandra. I mera extrem form leder b. över till *polytonalitet och *atona-litet. Bittner, Julius, 1874—1937, österrikisk komponist (verkade till 1920 såsom domare), var elev av Josef La-bor och beskyddades av Josef Schalk och Bruno Walter. B. följer i sina operor samma folkligt österrikiska linje som tidigare Brüll, Weiss och Kienzl. Bland hans talrika tonsättningar må nämnas operorna Der liebe Augustin (1921) och Das Rosengärt-lein (923), sångspelet Der unstcrb-