153 Brita—Broström 154 Brita, den kvinnliga huvudrollen (sopran) i Rangströms opera *Kron-bruden. Britten, Benjamin, f. 22/11 1913, engelsk kompositör, ”hör till Stravinskijs efterföljare, som blandar sin lineär-kontrapunktiska stil med folkvisor och gammal konstmusik” (W. Tappolet i Das Atlantisbuch, 1943). Brodin, Carl Gereon, f. 30/6 1901, violinist, utbildad vid konservatoriet i Stockholm 1917—21 (Zetterquist), senare hos Charles Barkel i Stockholm och Josef Wolfsthal i Berlin och studerade musikhistoria vid Stockholms högskola (G. Jeanson). Sedan 1930 är han anställd ss. förste violinist vid konsertföreningen och assistent vid dess kansli. Han har framträtt ss. kammarmusikspelare (viola) i radio och vid Fylkingens konserter. Han är altviolinist i Kyndelkvartetten. Brodin, Knut Georg Andreas, f. 27/8 1898, pianist. B. har bedrivit sina studier vid konservatoriet i Stockholm samt i Berlin, Dresden, Wien och Paris. Han har utgivit ett antal kompositioner {Vaggvisor, Julens visor, Rim och ramsor m. fl.). Brogren, Märtha Mathilda, f. 4/2 1893, operettsångerska (sopran). Efter avslutade sångstudier debuterade hon 1911 hos Barcklind, spelade 1912 hos Ranft och engagerades samma år vid Oscarsteatern, där hon under några år var en av de bärande krafterna. Broman, Karl Natanael, f. 11/12 1887, pianist, tonsättare och musikchef, studerade vid konservatoriet i Stockholm 1902—12, senare i Berlin. Han var 1913—14 lärare vid operaskolan och är sedan 1925 musikchef vid radiotjänst. B. hör sedan mer än 30 år till våra bästa pianister med otadlig teknik, stark stilkänsla och förnäm gestaltningsförmåga. Som tonsättare i nationell-romantisk stil har han skrivit den symfoniska dikten Fritiof och Ingeborg, violinsonat, violinromans, ballad för baryton och orkester, pianostycken och sånger. Vid Radiotjänst har han framför allt verkat som en energisk främjare av svensk musik. Sten Broman. Broman, Sten, f. 25/3 1902, musikforskare och -skriftställare, altviolinist och tonsättare, har studerat vid tyska musikakademin i Prag (Mar-teau i violin och Lichtenberg i kontrapunkt) och även bedrivit musikvetenskapliga studier i Lund. B. är sedan 1923 musikkritiker i Sydsvenska Dagbladet Snällposten, var 1927—28 sekreterare i Göteborgs orkesterförening, 1930—41 sekreterare i Lunds orkesterförening, är sedan 1930 ordförande i svenska sektionen av Internationella sällsk. för samtida musik och sedan 1940 i S. Smiths kammarmusikförening. I delvis extremt modernistisk och starkt polyfon stil har han komponerat orkesterverk, kammarmusik (däribland 2 stråkkvartetter), scenmusik (till Aristofanes’ Lysistrate) m. m. Som musikkritiker utmärker han sig för stor kunnighet, en briljant personlig stil och en ofta polemisk framställning. Han har skrivit Den svenska musikforskningen 1750—1900 (1927) och förbereder ett stort arbete om Franz Berwald. Broström, Tage, f. 30/10 1903, violinist. B. har fått sin utbildning hos S. Dabrowsky, Michael Press och Jan Dahmen, Dresden. Åren 1925—40 verkade han i Göteborgs orkesterförening, från 1936 som konsertmästare i alt-violinstämman. 1940 anställdes han i Stockholms konsertförening såsom soloaltviolinist och verkar sedan 1941