157 Bruckner 158 Anton Bruckner. Målning av Bératon. Wien, Städt. Samml. självkänsla. Hela hans livssyn, hela hans världsbild var bunden vid en djup, mystiskt färgad katolsk religiositet. Detta medförde en auktoritetstro, som inte bara innefattade de yttersta tingen utan även kejsaren och Richard Wagner. Även detta bidrog till att nedsätta honom i hans fienders ögon, och de var många — hela brahms-partiet med den fruktade kritikern Eduard Hanslick i Neue freie Presse i spetsen — vilka framställde honom som en kontrapunktiskt begåvad imbecill. Detta var utan tvivel felaktigt. B. var en mångsidig begåvning men hämmad genom vissa psykopatiska drag. B:s musik är stundom svår att för stå på grund av de ofta ofantliga proportionerna, som fordrar stark inlevelse för att man skall kunna smälta in de många detaljerna i deras sammanhang. Här föreligger faktiskt samma brist på koncentration som man stundom finner hos Schubert. Denna brist torde B. även själv ha känt. Han blev aldrig färdig med sina partitur utan omarbetade dem gång på gång. Detta kan möjligen vara ett skäl att hysa försiktighet vid begagnandet av de ovan nämnda urversionerna. B. har komponerat sammanlagt 11 symfonier, därav 2 före n:r I, ”die nullte” i f-moll och en i d-moll, båda komponerade i Linz. Av de numrerade komponerades I i c-moll 1864 i Linz,