Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Byström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Byström—Böhm
172
ideal bland folket. Som tonsättare har
B. varit mycket förbisedd. Först under
senare tid liar några av hans
kompositioner åter uppförts. B. är som
tonsättare så till vida märklig som han är
den ende som stilistiskt följt i Franz
Berwalds spår. Bland hans verk må
nämnas en symfoni i d-moll (1872,
utgiven för piano och fyra händer av
musikaliska konstföreningen), två
stråkkvartetter (därav nr 2 i D-dur
utgiven av Svenska samfundet för
musikforskning), pianotrio och annan
kammarmusik, en operett Herman
Vimpel, en ofullbordad opera Miguel
de Cervantes, pianostycken, sånger
m. m. — Litt.: Sven E. Svensson,
O. B. som musiker, STM 1936.
Byström, Thomas, 1772—1839.
Född finländare blev B. först officer
i ryska artilleriet men övergick i
svensk tjänst (Svea artilleri) och
slutade som överstelöjtnant i armén.
Samtidigt var han från 1808
sekreterare vid krigsvetenskapsakademin och
1818—33 lärare i pianospelning vid
musikkonservatoriet i Stockholm. Han
komponerade sånger och pianostycken
samt översatte Vierlings
generalbaslära. Hans äldste son
JohanTho-mas B., 1810—70, var varvschef i
Karlskrona (överstelöjtnant) och var
under många år den ledande själen i
Karlskronas musikliv. Han översatte
till svenska Oulibicheffs
Mozartbio-grafi (fyra delar 1850—51).
Büttner, P a u 1, f. 10/12 1870, tysk
komponist, var elev vid
konservatoriet i Dresden och för Draeseke, blev
1896 lärare vid konservatoriet därst.
och 1924 dess direktör, har skrivit
orkesterverk (däribland 4 symfonier),
kammarmusik, manskörsånger med
orkester, solosånger m. m.
Båveudde, S v e n, f. 7/3 1896,
tonsättare. H. Marteau och B. Schroeder
meddelade B. undervisning i violin
och C. Lambère i sång, piano och teori.
Han har skrivit ett trettiotal
orkesterverk, sånger och skådespelsmusik.
Bäck, Knut, f. 22/4 1868,
musikpedagog. Efter studentex. studier för
R. Andersson, E. Sjögren, J.
Lindegren och Andreas Hallén. Han
undervisades i piano av Heinrich Barth och
i komposition av Max Bruch under
berlinåren 1891—94. Han har
komponerat stycken för piano, sånger och
körverk. B. är sedan 1931
musikrecensent i Göteborgsposten.
Bäckahästen, opera av Kurt
Atter-berg, texten av Anders Österling, uppf.
f. f. g. i Stockholm 23/1 1925.
Bäckelin, Gösta Natanael, f. 10/2
1903, konsertsångare (tenor). Studier
för Frey Lindblad och Gunnar
Ahl-berg. Kristina Nilssonstipendiat.
Efter studier i Berlin och Dresden erhöll
han engagemang vid Stora teatern i
Göteborg och vid Hippodromen i
Malmö.
Bäcken (ty. Becken, it. piatti, fra.
cymbales), tallrikar av brons, som i
militärkår och orkester antingen slås
emot varandra 1. anslås med pukstock
1. trumpinne.
Böck, W i 11 y, f. 24/3 1901,
österrikisk-svensk violinist. Efter studier
vid musikakademin i Wien kom B. till
Sverige 1930 och blev svensk
medborgare 1935. Han är lärare i
violinspelning vid Upsala musikskola sedan
dennas bildande 1930 och har även
framträtt med en egen
kvartettensemble.
Böhm, Georg, 1661—1733, tysk
komponist tillhörande den s. k.
Thü-ringska *orgelskolan, har som sådan
utövat stort inflytande på J. S. Bach.
Böhm, J o s e p h, 1795—1876,
ungersk violinist, elev till Rode och sedan
1819 professor vid
Wienkonservato-riet. Han var också ledare för en av
Beethoven högt skattad
stråkkvartettensemble. B. var lärare åt bl. a. G.
*Hellmesberger, H. W. *Ernst, J. Dont
och Joseph * Joachim.
Böhm, Karl, f. 1894, österrikisk
dirigent, elev av Mandyczewski i Wien,
blev 1917 kapellmästare i Graz, 1921
vid statsoperan i München, 1927
generalmusikdirektor i Darmstadt, 1931
i Hamburg och numera i Dresden.
Han har gästdirigerat vid
Konsertföreningen i Stockholm, senast 1942.
Böhm, The ob ald, 1794—1881,
uppfinnaren av det numera
allenarå-dande klaffsystemet för flöjt
(B.-systemet)', som sedermera tillämpats
även på övriga träblåsinstrument, var
flöjtist vid hovkapellet i München,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0094.html