Bernhard Crusell. Litografi.

Crusell, Bernhard, 1775—1838, finländsk klarinettvirtuos och tonsättare, kom 1791 till Sverige som regementsmusiker, blev hovkapellist 1793 men fortsatte 1798 sina studier i Berlin för F. Tausch. I komposition var abbé Vogler hans lärare i Stockholm. Senare ”utlånades” han till Parisoperan under 5 månader, studerade under tiden komposition för Berton och Gossec men måste återvända till Stockholm sedan vidare permission vägrats honom av konungen. 1818 blev han direktör vid båda livgrenadjärregementena. — C. stod nära de götiska kretsarna och blev en av de första som sökte skapa en svensk nationell musikstil. Av hans sånger blev särskilt hans tonsättningar till Tegnérs Frithiofs saga mycket populära. Av övriga verk må nämnas 4 klarinettkonserter, 3 stråkkvartetter, kammarmusik med blåsare samt musiken till skådespelet Lilla slavinnan (1824). Han översatte också texterna till en rad operor, däribland Figaros bröllop, Fidelio, Barberaren och Den stumma. — Litt.: En självbiografi i handskrift i KB i Stockholm, en biografisk skiss av F. Cronhamn (SMT 15/1 1887) samt E. Sundström, Två brev från Pehr Frigel och B. C. (STM årg. 2, 1920) och Ett brev från C. till Peters förlag (SMT årg. 7, 1925). Cui [koj], Caesar, 1835—1918, rysk tonsättare (av den s. k. nyryska skolan) och lärare vid militärakademin (generallöjtnant), elev till Dargomysjskij och Balakirev. Han skrev operor, orkesterstycken, en stråkkvartett, pianostycken, smärre verk för olika besättningar och ca 300 sånger. Cykliska former, d. v. s. flersatsiga, är svit, sonata, sonat (även för två, tre, fyra, fem etc. instrument l. orkester, d. v. s. duo, trio, kvartett, kvintett etc. l. symfoni) samt i vissa fall serenad, divertimento, notturno, kassation. Till de c. f.-na hör också kantat, opera och oratorium. Cymbal 1 se Bäcken. Cymbal 2 (it. cembalo, ty. Hackbrett), psalte'rium (lat.), en cittra, som slås med två små trähammare. Den är hammarklaverets närmaste föregångare (se Pianoforte). Numera förekommer den endast i zigenarorkester och i operettorkester (ss. karakteristiskt instrument i stycken med zigenarhandling). C.-en är stämd kromatiskt E—e³.

Skalmeja och cymbal (Hackbrett). Detalj av målning av J. C. van Oostzanen. Neapel.

Czapek [tčapp-], Joseph, 1825—1915, tjeckisk tonsättare, hade vid Pragkonservatoriet ss. lärare i komposition Dionys Weber 1837—43, kom 1847 till Göteborg, där han blev musikdirektör vid Göta artilleriregemente, ledde 1856—61 omväxlande med Smetana Harmoniska sällskapet samt verkade som organist och musiklärare