269 Düben—Dämpfer 270 mentist 1689 och 1699 kapellmästare, 1711 kammarherre och 1721 hovmarskalk. 1707 hade han tillsammans med brodern J o a c h i m (tidigare dis-kantist i hovkapellet) och systern Emerentia blivit adlad; 1719 blev han friherre. A. D. d. y. komponerade för den sedan 1699 i Stockholm spelande franska teatertruppen en balett i habil Lully-stil till text av Nicode-mus Tessin. Den uppfördes ”sur le théåtre du palais royal å Stockholm” 1701 och trycktes samma år. F. ö. finns av hans hand endast smärre tillfällighetsverk bevarade. Av nästa generation av fam. D. har två medlemmar gjort sig kända i musikaliskt avseende. Gustaf D. d. y:s son Carl Gustaf von D. (1700—1758) var ”stor lutenist” och innehade 1742 —58 förtroendet att vara ”direktör”, d. v. s. inspektör för hovkapellet. Hans kusin Karl Vilhelm von D. (1724—1790, son till Joachim D.) uppehöll denna post 1759—63 och var 1772—73 den nybildade Musikaliska akademins president (preses). — Litt.: T. Norlind, Svensk musikhistoria (1901); Allmänt musiklexikon; Familjen D. (STM årg. 24,1942). Düben, Andreas (Anders D. d. ä.), ca 1590—1662, tonsättare och organist, studerade vid universitetet i Leipzig 1709 och spelade för ”orga-nistmakaren” J. P. *Sweelinck i Amsterdam 1614—20. 1620 1. 1621 blev han hovorganist i Stockholm och 1625 även organist i Tyska kyrkan. 1636 sökte han hovkapellmästarebefattningen men blev förbigången till förmån för dansken Ludvig Bille. Efter dennes död 1640 fick han emellertid platsen, som han innehade till sin död. A. D. skrev i den venetianska skolans stil med utmärkt välklingande korsats och nobel stämföring. Bland hans verk må särskilt nämnas Pugna triumphalis för två 4-stämmiga körer a cappella, som komponerades till Gustaf II Adolfs bisättning 22 juni 1634 (utg. i nytryck 1932). I UUB förekommer i den s. k. Dübenska samlingen ett antal danser i tabulatur. Dessutom skrev han avdelningen Mi- serere i musiken vid Karl X Gustafs begravning, troligen identisk med den komposition med denna titel i UUB (Dübenska samlingen), som där till-skrives Gustaf D. — Litt.'. T. Norlind, Svensk musikhistoria (1901); Allmänt musiklexikon. Düben, Gustaf, 1624—1690 (son till Anders D. d. ä.), tonsättare, tycks ha fått sin utbildning av hovkapellisten Oaspar Zengel (som har skrivit den tabulaturbok i UUB med kompositioner av *Sweelinck, *Byrd, *Bull, Sibern, Philippi, *Scheidemann och *Scheidt, efter vilken G. D. har undervisats). 1648 är han upptagen bland hovkapellisterna, 1663 blev han sin faders efterträdare ss. hovkapellmästare och organist i Tyska kyrkan i Stockholm. Hovkapellmästarsysslan behöll D. till sin död. Däremot torde han ha trätt tillbaka från sin organisttjänst åtminstone ca 1687. Han företog minst två utländska resor (till Tyskland, antagligen även Paris) och stod i personlig kontakt med Bux-tehude. D. har skrivit danser i tidens stil, arior och smärre körverk med generalbas och obligata instrument, ett Fader vår (näst Albricis verk till samma text det första körverket med svensk text) samt har dessutom med sina tonsättningar till Samuel Co-lumbus’ Odae sveticae (1674) lagt grunden till en svensk monodisk stil. Han har i sin stil tagit intryck av de nordtyska orgelmästarna (Scheidt, Scheidemann och J. *Praetorius) men även av samtida italiensk musik (Carissimi och i synnerhet V. * Albrici, som vistades i Sverige 1652—54). Av hans verk har Tre danser utkommit i nytryck (1940, Radiotjänst), vidare har C. Godin för trestämmig kör arrangerat Tröstesång, Aftonsång (ur Odae sveticae), Blickt ihr Salinnen auf och Heut freut sich der Himmel (i G. Bergs Läroverkskören, 1937). — Litt.: T. Norlind, Svensk musikhistoria (1901); Allmänt musiklexikon. Dämpfer (ty.), ”dämpare”? se Sordin,