Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Düben, familj
- Düben, Andreas (Anders, d. ä.)
- Düben, Gustaf
- Dämpfer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Düben—Dämpfer
270
mentist 1689 och 1699 kapellmästare,
1711 kammarherre och 1721
hovmarskalk. 1707 hade han tillsammans med
brodern J o a c h i m (tidigare
dis-kantist i hovkapellet) och systern
Emerentia blivit adlad; 1719 blev
han friherre. A. D. d. y. komponerade
för den sedan 1699 i Stockholm
spelande franska teatertruppen en balett
i habil Lully-stil till text av
Nicode-mus Tessin. Den uppfördes ”sur le
théåtre du palais royal å Stockholm”
1701 och trycktes samma år. F. ö.
finns av hans hand endast smärre
tillfällighetsverk bevarade. Av nästa
generation av fam. D. har två
medlemmar gjort sig kända i musikaliskt
avseende. Gustaf D. d. y:s son Carl
Gustaf von D. (1700—1758) var
”stor lutenist” och innehade 1742
—58 förtroendet att vara ”direktör”,
d. v. s. inspektör för hovkapellet.
Hans kusin Karl Vilhelm von
D. (1724—1790, son till Joachim D.)
uppehöll denna post 1759—63 och
var 1772—73 den nybildade
Musikaliska akademins president (preses). —
Litt.: T. Norlind, Svensk
musikhistoria (1901); Allmänt
musiklexikon; Familjen D. (STM årg. 24,1942).
Düben, Andreas (Anders D.
d. ä.), ca 1590—1662, tonsättare och
organist, studerade vid universitetet
i Leipzig 1709 och spelade för
”orga-nistmakaren” J. P. *Sweelinck i
Amsterdam 1614—20. 1620 1. 1621 blev
han hovorganist i Stockholm och 1625
även organist i Tyska kyrkan. 1636
sökte han
hovkapellmästarebefattningen men blev förbigången till
förmån för dansken Ludvig Bille. Efter
dennes död 1640 fick han emellertid
platsen, som han innehade till sin död.
A. D. skrev i den venetianska skolans
stil med utmärkt välklingande
korsats och nobel stämföring. Bland hans
verk må särskilt nämnas Pugna
triumphalis för två 4-stämmiga körer
a cappella, som komponerades till
Gustaf II Adolfs bisättning 22 juni
1634 (utg. i nytryck 1932). I UUB
förekommer i den s. k. Dübenska
samlingen ett antal danser i tabulatur.
Dessutom skrev han avdelningen Mi-
serere i musiken vid Karl X Gustafs
begravning, troligen identisk med den
komposition med denna titel i UUB
(Dübenska samlingen), som där
till-skrives Gustaf D. — Litt.'. T.
Norlind, Svensk musikhistoria (1901);
Allmänt musiklexikon.
Düben, Gustaf, 1624—1690 (son
till Anders D. d. ä.), tonsättare, tycks
ha fått sin utbildning av
hovkapellisten Oaspar Zengel (som har skrivit
den tabulaturbok i UUB med
kompositioner av *Sweelinck, *Byrd, *Bull,
Sibern, Philippi, *Scheidemann och
*Scheidt, efter vilken G. D. har
undervisats). 1648 är han upptagen
bland hovkapellisterna, 1663 blev han
sin faders efterträdare ss.
hovkapellmästare och organist i Tyska kyrkan
i Stockholm. Hovkapellmästarsysslan
behöll D. till sin död. Däremot torde
han ha trätt tillbaka från sin
organisttjänst åtminstone ca 1687. Han
företog minst två utländska resor
(till Tyskland, antagligen även Paris)
och stod i personlig kontakt med
Bux-tehude. D. har skrivit danser i tidens
stil, arior och smärre körverk med
generalbas och obligata instrument,
ett Fader vår (näst Albricis verk till
samma text det första körverket med
svensk text) samt har dessutom med
sina tonsättningar till Samuel
Co-lumbus’ Odae sveticae (1674) lagt
grunden till en svensk monodisk stil.
Han har i sin stil tagit intryck av de
nordtyska orgelmästarna (Scheidt,
Scheidemann och J. *Praetorius) men
även av samtida italiensk musik
(Carissimi och i synnerhet V. * Albrici,
som vistades i Sverige 1652—54). Av
hans verk har Tre danser utkommit i
nytryck (1940, Radiotjänst), vidare
har C. Godin för trestämmig kör
arrangerat Tröstesång, Aftonsång (ur
Odae sveticae), Blickt ihr Salinnen
auf och Heut freut sich der Himmel
(i G. Bergs Läroverkskören, 1937). —
Litt.: T. Norlind, Svensk
musikhistoria (1901); Allmänt
musiklexikon.
Dämpfer (ty.), ”dämpare”? se
Sordin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0143.html