475 Hel l man—Henneberg 476 Ivar Hellman. av A. Halm i Wien, verkade 1830—38 i Augsburg och därefter i Paris. H. är med sina c:a 150 karaktärsstycken för piano en av de bästa schumannia-nerna, en nobel pianopoet, visserligen starkt influerad av Schumann, Cho-pin och Liszt men icke utan personlig egenart. Hans Études har ännu stor betydelse i pianoundervisningen som föredragsstudier. — Litt.: Fullständig kompositionsförteckning i supplementbandet av Fétis’ Biographie uni-verselle; Bud. Schütz, S. H. (1911). Hellman, Ivar, f. 20/1 1891, dirigent, avlade sina examina vid konservatoriet i Stockholm (komposition för E. Ellberg). Senare har han även studerat i Sondershausen för Corbach och Grabowsky. 1913—28 var H. ledare för Norrköpings orkesterförening och Musikaliska sällskapet i Norrköping. Till Radiotjänst knöts han 1928 som kapellmästare. Han har gästdirigerat i konsertföreningen i Stockholm, i Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Gävle samt vid stads-orkestern i Helsingfors (1938). Han har komponerat orkesterverk (symfonisk dikt, festspel, festmusik m. m.), en pianokvintett och annan kammarmusik, Kungamarsch (belönad med l:a pris vid konung Gustafs 80-års-jubileum) m. m. Helmholtz, H e r m ann von, 1821 —1894, den store tyske fysikern och fysiologen, har genom sitt verk Die Lehre von den Tonempfindungen als physiologische Grundlage für die Theorie der Musik (1863) blivit av den allra största betydelse för harmoni- och instrumentationslärans teori. — Litt.: G. Manz, H. und die Musik (Die Musik 1903—04 II, 17 ff.); G. Schjelderup, H. und die Musik (Allgemeine Musikzeitung 1896); E. Mach, Einleitung in die H:sche Theorie der Musik (1866). Helslut, den normala slutfallsvänd-ningen på tonikan, som i regel införes över funktionerna subdominant—dominant (fullständig helkadens): Jfr Bedräglig kadens, Halvslut, Kadens och Tonalitet. Heltonssteg (stor sekund), i tempererad stämning = 1/6 oktav (200 Cent), i pythagoreisk stämning något större (204 Cent). Inom *naturtons-serien förekommer h. av olika stor-leksgrader, t. ex. 8:9 (204 Cent), 9:10 (180 Cent), 7:8 (231 Cent). De båda sistnämnda har endast harmonisk betydelse. Henneberg, Carl Albert Theo-dor, f. 27/3 1901 (son till Richard H.), tonsättare, studerade 1920—24 vid konservatoriet i Stockholm och fortsatte 1926—30 sina studier i Wien och Paris som statens tonsättarstipendiat. Sedan 1931 är han anställd vid Stim. — I sina tidigare verk arbetade sig H. igenom högromantikens och de vid förra världskrigets slut gängse modernistiska stilarterna tills han fann sin egen stil, som närmast ansluter sig till nyklassicismen. Han har komponerat 3 operor (Inka, uppförd i Chem-nitz 1937, Det jäser i Småland [Es gährt in Småland] uppförd i Chemnitz 1939, och Den lyckliga staden), orkesterverk (bl. a. 5 symfonier och 1 kammar symfoni), konserter med orkester för piano, violoncell, trumpet och basun), kantaten Det ljusa landet, körverket Vår, kammarmusik (2 stråkkvartetter m. m.) o. a.